Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Marcus Bohlin: Biogasanläggningen riskerar att bli ett ekonomiskt slukhål

Annons

Debatten om biogasanläggningen i Korsta har tagit fart efter att Stadsbacken AB, kommunens ägarbolag, sågat planerna i sitt remissyttrande. Stadsbacken skräder inte orden, i remissen skriver bolaget: "det är [inte] rimligt att kommunens invånare ska bära den finansiella risken för en investering i anläggningen då den varken kan motiveras med finansiell uppsida eller samhällsnytta för invånarna."

Erik Thunström (C), ordförande för Biogas i Mellannorrland AB.

På torsdagen ryckte Erik Thunström (C), ordförande i Biogas i Mellannorrland AB, ut till försvar för projektet i en insändare i ST: "Har vi råd att låta bli?"

För att svara kort: Det är klart att vi har.

Nu är jag i och för sig av åsikten att en kommun kan göra investeringar av andra anledningar än att göra bra affärer. Det bygger på att det finns andra vinster än rent ekonomiska, till exempel miljömässiga. Men när det, som Stadsbacken skriver, varken finns en "finansiell uppsida eller samhällsnytta", ja då är det läge att fundera ett varv till på om, och i så fall varför, man ska gå vidare med projektet.

En viktig sak i sammanhanget är att förstå att detta inte är något riskfritt projekt. På flera håll i landet har biogasanläggningar blivit ekonomiska katastrofer som kostat skattebetalarna stora summor.

Enligt Thunström har anläggningen i Härnösand för lite kapacitet för matavfallet från Sundsvall. Något som Pär Marklund, tillförordnad utvecklingschef på Härnösand energi och miljö AB (HEMAB) inte håller med om. Enligt Marklund finns det möjlighet att bygga ut anläggningen i Härnösand med ytterligare en rötkammare om det behövs. Detta enligt Stadsbackens remissyttrande.

Enligt HEMAB har man möjlighet att ta emot den kapacitet som Sundsvall behöver. Huruvida man också kan ta emot det avfall från de andra kommunerna som är tänkta att vara med i biogasanläggningen i Sundsvall (i första hand Hudiksvall och Östersund), är mer oklart.

En viktig sak i sammanhanget är att förstå att detta inte är något riskfritt projekt. På flera håll i landet har biogasanläggningar blivit ekonomiska katastrofer som kostat skattebetalarna stora summor. Det mest iögonfallande exemplet hittar man i Göteborg där satsningen Gobigas gick back med 1,7 miljarder kronor innan kommunen drog i nödbromsen och avyttrade bolaget.

Det är också värt att fundera över biogasens framtid. Åtminstone som fordonsbränsle är framtiden osäker. Mycket tyder på att det snarare är el-drift som kommer att revolutionera fordonsindustrin.

Csaba Bene Perlenberg, kolumnist i Göteborgs-Tidningen, skrev i våras apropå Gobigas-härvan: "En del av förklaringen är att staten inte subventionerat biogasproduktion […] I dag subventionerar svenska skattebetalare importerad biogas, till nackdel för inhemsk produktion, på grund av skattelättnader som infördes för att stimulera försäljning av elfordon."

Det är också värt att fundera över biogasens framtid. Åtminstone som fordonsbränsle är framtiden osäker. Sundsvalls kommun har för all del en fordonsflotta som till delar är biogasdriven, men liksom etanolen tidigare så har biogasen svårt att lyfta i konsumentledet. Mycket tyder på att det snarare är el-drift som kommer att revolutionera fordonsindustrin. Bilar som drivs helt på el blir allt bättre och med en el-hybrid – både el- och bensindrift – så är prestandan fullgod för de allra flestas behov.

I värsta fall riskerar biogasanläggningen i Korsta att bli ett ekonomiskt slukhål som tränger undan andra viktiga framtidsinvesteringar för Sundsvall.

Den styrande majoriteten och övriga partier i Sundsvall har en del att fundera på innan de bestämmer sig. I värsta fall riskerar biogasanläggningen i Korsta att bli ett ekonomiskt slukhål som tränger undan andra viktiga framtidsinvesteringar för Sundsvall.

Annons
Annons
Annons