Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

På landets festivalscener ser vi nästan bara män

/
Ledare

Annons

Med bara några dagar kvar till Storsjöyran, Östersunds stora folkfest och en av Norrlands största festivaler, är stämningen i Östersund på topp. Yranveckan inleddes i helgen och varenda en som inte flytt staden i värmen verkade befinna sig på Krogstråket, samlingen med tältkrogar vid Storsjöns strand. Många pratade kanske om vilka artister de planerade att se på festivalen. Och med stor sannolikhet planerar de flesta att se manliga artister.

Den ideella och politiskt obundna föreningen Jämställd Festival granskar inför var och en av Sveriges somrar jämställdheten på landets festivaler. Jämställd Festivals princip är enkel, de räknar helt enkelt antalet mansdominerade akter, antalet kvinnodominerade akter och antalet mixade akter på varje festival och får på så vis en överblick över representationen. Prognosen inför festivalsommaren 2014 visar att könsfördelningen på landets tio största festivaler är 74 procent mansdominerade akter, 24 procent kvinnodominerade och 2 procent mixade. Storsjöyran har något bättre siffror, 63 procent mansdominerade akter. Men på flera av landets största festivaler är mer än 90 procent av artisterna män.

Festivalscenerna i Sverige är en spegling av hur musikbranschen fungerar. Anledningen till att en sned könsfördelning på festivaler över huvud taget är ett problem handlar om den bild som det ger av en hel bransch. Könsfördelning är en fråga om representation, det vill säga om allas möjlighet att känna identifikation. Det handlar om den nioåriga flickan som precis börjat spela gitarr och drömmer om att bli rockstjärna men inte har en enda kvinnlig förebild inom den mansdominerade rockbranschen. Hon som kanske lägger undan gitarren efter några år efter att ha fått höra, se och uppleva att tjejer inte spelar rockmusik. ”Det måste ju vara så, att tjejer inte spelar rock, för varför skulle jag annars aldrig kunna se tjejer på en scen?”, kanske hon tänker.

Men visst finns de kvinnliga artisterna där. Storsjöyran har bokat namn som Veronica Maggio, Laleh, Rebecca & Fiona, Miss Li och Icona Pop. Kvinnliga artister som säkerligen kommer dra storpublik, men som allt för ofta omnämns som just kvinnliga artister. Kvinnliga artister som tyvärr ofta får agera som kvinnor i första hand och artister i andra hand. För hur ofta får man höra om ett ”killband”, trots att ”tjejband” är ett vedertaget begrepp? Hur ofta får manliga artister frågor i intervjuer om hur de lyckas kombinera turnéer med familjelivet?

I grund och botten handlar det som så mycket annat om inställning. I det ojämställda land vi lever i är även musikbranschen dominerad av män. Jämställd Festival har en teori om varför det kan vara så att festivalerna fortfarande bokar en majoritet av manliga akter. Den teorin är att det oftast är män som bokar artisterna. Att det oftast är män som producerar och scoutar nya talanger. Män, som precis som kvinnor tenderar att lyfta personer de kan identifiera sig med. Män som därför lyfter män.

Storsjöyran har förbättrat sina siffror med åren och är bättre än många av landets festivaler på jämställdhet. Vi kan bara hoppas att skillnaden mellan andelen manliga och kvinnliga artister på festivalen är ännu mindre nästa år och att fler festivaler hakar på. För att uppnå jämställdhet krävs nämligen medvetet agerande.

Annons
Annons
Annons