Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sofia Mirjamsdotter: Blir människan lat om hon inte måste arbeta för brödfödan?

/
  • Robotar avlastar oss, men gör det att vi arbetar mindre?

I dag, när vi har maskiner som ersätter kroppsarbete i hög utsträckning borde den logiska följden vara att vi alla kunde ägna något mindre tid åt arbete och mer tid åt förströelser. Det är åtminstone rimligt att vi i högre grad kan bestämma vad vi vill använda tiden till.

Annons

Det finns olyckskorpar som tror att människan är i grunden lat och om hen får för mycket fritid kommer hen att försoffas, och inte vilja göra nytta. Jag tror att det kan vara precis tvärtom. Den som är tillfreds med livet och har energi över även på fritiden vill sällan ägna tiden åt att sitta och glo.

Däremot skulle vi själva få bestämma vad tiden skulle ägnas åt. Kanske skulle vi se en ökad kreativitet, fler kanske skulle ägna sig åt konstnärlig utövning av olika slag, eller åt uppfinningar. Kanske skulle vi bli bättre på att ta hand om varandra. Det kommande problemet med en allt äldre befolkning kanske inte behöver bli ett så stort problem om den arbetsföra befolkningen har tid över. Tid att se till sina nära och kära, sina släktingar och grannar. Inte som en ersättning för den välfärd vi åtnjuter via skattepengarna, men väl som ett komplement.

Civilsamhället skulle sannolikt stärkas om fler hade mer tid och var mindre stressade och utmattade efter arbetsdagens slut.

Frågan är om en generell arbetstidsförkortning är lösningen, eller om det finns andra modeller för att ge individen mer frihet och samtidigt upprätthålla välfärden?

På senare år har allt fler försök gjorts med basinkomst. Inte i Sverige, men i andra länder. I Finland inleddes ett tvåårigt försök i januari i år. Tvåtusen slumpmässigt utvalda arbetslösa personer får i försöket 5300 kronor i månaden insatta på sina konton. Pengar som de får behålla även om de skulle få ett arbete. Tanken är att ta reda på om människor är villiga att arbeta även om de får pengar utan motprestation.

Basinkomst innebär att alla medborgare får en grundplåt, alltså en summa pengar varje månad, oavsett om de arbetar eller inte. Det finns olika modeller men en tanke är att basinkomsten skulle ersätta andra socialförsäkringar, så som a-kassa, sjukpeng och socialbidrag. I den bästa av världar skulle en basinkomst innebära att vi kunde lägga ner arbetsförmedlingen och kraftigt krympa försäkringskassan och den del av socialtjänsten som betalar ut försörjningsstöd. Ingen skulle tvingas gå meningslösa kurser på Arbetsförmedlingen eller fylla i obegripliga formulär från Försäkringskassan för att få ersättning. 5300 kronor skulle nu inte räcka som basinkomst om tanken är att den ska ersätta a-kassa eller sjukpeng, men tänk en ersättning i nivå med existensminimum.

Det främsta argumentet mot basinkomst är att folk skulle strunta i att arbeta om de ändå kunde överleva. Men de allra flesta människor vill inte bara överleva. De vill leva. Därför skulle nog de allra flesta med möjlighet att arbeta göra det trots basinkomsten. Däremot kanske de skulle vara mer selektiva med vilket arbete de tog, de kanske skulle välja att arbeta lite mindre, och det skulle ställa högra krav på arbetsgivare att erbjuda sjysta villkor. Ett bra liberalt argument är att varje individ skulle ges frihet att själv avgöra hur mycket hen vill arbeta.

Som det är i dag ställs det högre krav än på länge på både arbetslösa och sjukskrivna. Den som av olika orsaker inte har arbete tvingas i allt högre utsträckning ändå delta i ofta meningslösa aktiviteter och kontrolleras, det läggs en ibland omöjlig bevisbörda på den enskilde för att få ersättning till hjälp för överlevnad. Det är inte värdigt.

Diskussionen om arbete, om arbetstid och basinkomst kommer knappast att ta mindre utrymme i anspråk de närmaste åren. När produktion effektiviseras, vare sig det handlar om att uppfinna hjulet, dammsugaren eller datorn, så frigörs tid och energi. Frågan är om samhället vinner på att denna tid och energi läggs på övervakad full sysselsättning för alla medborgare, eller om den gör större samhällsnytta om individen själv får disponera tiden?

LÄS MER: Åtta timmars arbetsdag är inte en naturlag

Annons
Annons
Annons