Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Värna rättssäkerheten

+
Läs senare
/
Ledare

Förhalning av utlämnande av handlingar. Långsam handläggning av skattemål. Godtyckligt och reglementsstridigt uppträdande mot värnpliktig. Bristande dokumentation vid indragning av färdtjänst ...
Det är ett axplock i den årliga ämbetsberättelsen från riksdagens fyra ombudsmän, JO.
Berättelsen på närmare 700 sidor är intressant läsning. Den utgör en lägesbeskrivning av rättsäkerheten och serviceandan hos svenska myndigheter. En termometer i folkhemmets armhåla som dessvärre våra riksdagsmän bara ägnar ett förstrött intresse. Vissa verkar inte bry sig alls och struntar i att läsa av feberkurvan.

Ämbetsberättelsen innehåller ett litet urval av de drygt 3 000 utredningar som JO utförde under året.
JO har bekymmer att hinna med vilket gått ut över inspektionsverksamheten. Ambitionen är att ombudsmännen ska avsätta 120 arbetsdagar per år för att åka ut och på ort och ställe inspektera hur myndigheterna sköter sig. Det verkliga utfallet den senaste perioden blev bara 45 dagar.
Det är illa. Men kanske än intressantare och viktigare är att JO på flera punkter poängterar att Sverige inte når upp till de internationella konventioner vi anslutit oss till. Påpekandet får vår självbild av en nation som är ett föredöme att krackelera.

JO Kerstin André utövar tillsyn över förvaltningsdomstolarna. Det är de domstolar som ska lösa konflikter mellan enskilda och samhället, till exempel i skattemål. André skriver i ämbetsberättelsen att förvaltningsdomstolarna när det gäller mål som kräver skyndsamhet, till exempel omhändertagande, lever upp till kravet på snabb handläggning. Men när det kommer till skattemål och frågan om bidrag blir handläggningstiderna många gånger för långa.
Det har gått så långt menar André att såväl medborgarna som myndigheterna mer eller mindre gett upp, resignerat, inför de utdragna handläggningstider. Här hamnar Sverige i konflikt med Europadomstolens krav på tidsfristerna för behandling. Att försöka blidka Europadomstolen med att arbetsbelastningen är hög håller inte menar André och hänvisar till att det åligger staten att avsätta tillräckliga resurser för en rättssäker handläggning.

Nu hamnar såväl tillsynen av frihetsberövade och handläggningstiderna i domstolarna där frågan hör hemma, hos regering och riksdag.
Visserligen har regeringen problem upp över öronen när det gäller finanskrisen. Men just därför är det viktigt att agera så vi slipper få även en form av konstitutionell kris där rättssäkerheten naggas i kanten och därmed att Sverige trovärdighet att i internationella sammanhang argumentera för rättssäkerhet undermineras.
Förhoppningsvis och troligtvis kommer JO:s senaste ämbetsberättelse inte att passera obemärkt förbi i år igen.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons