Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lina Norberg Juuso: Skolbarnen ses som oljade maskiner

/

Annons

Så är det sommarlov och hipp hurra! För dem som lyckades passera grundskolan med godkänd stämpel i pannan vill säga. För dem som klarade alla de höga målen i samtliga ämnen och inte fick ett enda F (underkänt) i sitt betygsdokument. Betyg säger inget om vem du är är vuxnas hurtfriska retorik – men säg det till den pojken i årskurs nio som trots slit går ut med några F och resten E på sitt betygspapper. Hur ska den pojken kunna undgå att känna sig som sitt betyg?

Man måste vara stark som person för att inte blanda ihop prestationer med självkänsla, och god självkänsla är en väldigt bra faktor för att lyckas med utmaningar. 

Således har vi ett gäng med sommarlovslediga kids som inte alls är stärkta av sin skolgång, utan istället tillplattade. Att vara tillplattad är verkligen inget som är bra för inlärningen.

Nej. Jag är inte emot betyg. Det behövs system för antagningen till gymnasiet. Men har ni läst vad grundskolans barn idag förväntas kunna i ämne efter ämne? Bara för att kvala in på det lägsta godkända betyget är kraven höga. Jag får mardrömmar när jag läser betygskriterierna. Vore jag skolbarn idag så är jag väldigt tveksam till om jag skulle ha klarat kraven på godkänt i ämne efter ämne. 

Vi har ett individualistiskt samhälle, men när det kommer till barn verkar vi tro att det går att klumpa ihop dem till en enda homogen grupp – det vill säga barn. Som att alla barn var likadana och att de därmed har lika förutsättningar att lära sig exakt samma saker – på exakt samma tid. Men barn är olika. De är unika individer och det finns massa faktorer som påverkar deras vardag: Vilket kön de är, vilken klass deras familj tillhör, vilken social miljö de växer upp i, vilken kultur de tillhör och så vidare. De utvecklas också olika fort. 

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag – de med sämre förutsättningar för att klara skolan ska få hjälp. Men trots det når inte alla barn målen och det talar vi tydligt om för dem via betygen. Betygen påverkar också deras framtida utbildningsmöjligheter redan när de är femton, sexton år. 

Flickorna blir superstressade och mår dåligt av pressen. Pojkarna faller ifrån. De som är anpassade för skolsystemet passerar mållinjen och kan sedan springa ifrån de andra.

Skolan är ett politiskt hett område. Till exempel har Skolverket av regeringen fått uppdraget att komma med förslag till påbyggbara yrkespaket där elever ska kunna tillgodogöra sig delar av ett yrkesprogram via de introduktionsprogram som finns för dem som inte har godkända betyg.

Tanken är att de ska ge de unga en chans att få jobb. Programmen ger inte fullständig gymnasieexamen – men de ska kunna byggas på via kommunal vuxenutbildning. Det är i grunden en bra idé – eftersom alla barn och ungdomar är olika och därmed utvecklas olika och vill olika. Men här måste man vara försiktig för att inte skapa A- och B- skolor. Andra bra utbildningsinsatser är också på gång. Men jag efterlyser en debatt om grundskolans mål som finns i vartenda ämne. Är de verkligen realistiska för alla i den grupp vi kallar barn? Eller stukar vi människor redan innan de vuxit upp?

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons