Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Straffrabatt vid spritkonsumtion

+
Läs senare
/

Vad är ett rimligt straff för rattfulla som kör ihjäl barn? Det värsta straffet måste vara att leva med vad man har gjort: Att påminnas om sin handling varje gång man ser ett barn springa över gatan, vid varje årsdag för händelsen. Straff handlar om mer än tiden bakom lås och bom. Att sona ett brott handlar lika mycket om att lyckas bära skuld och skam.

I bästa fall kan även en rattfyllerist, som orsakat död och lidande, vända sin livshistoria till något positivt. Den svenska kriminalvården bygger på att brottslingar ska rehabiliteras och få insikt om konsekvenserna av sitt agerande – med insikten kommer ångern och ångern reducerar individens risk för återfall. Det är en sympatisk tanke som i teorin är lätt att sympatisera med.

I praktiken framstår svensk kriminalvård som alldeles för naiv. Straffskalan för vissa brott är skrämmande låg. I somras körde en rattfyllerist ihjäl en tvåårig flicka i Småland. Händelsen lämnade efter sig en familj i djup sorg. Häromveckan kom så hovrättens dom i målet: två och ett halvt års fängelse för bland annat grovt vållande till annans död, en höjning med två månader efter överklagande från tingsrätten.

I missnöje mot det låga straffet försöker vår tids lynchmobb ta lagen i egna händer. På nätet publicerar anonyma nättroll namn och födelsedatum. Gärningsmannens straffregister ger bilden av en notorisk återfallsförbrytare med grava missbruksproblem: rattfyllor, narkotikabrott och vapeninnehav. I hela sitt vuxna liv har gärningsmannen åkt fram och tillbaka mellan instanserna – utan att utveckla konsekvenstänkande, utan att få ett kännbart straff.

Kriminalvårdens misslyckande betalades av tvååringen som en vacker sommardag kom i den körkortslösa gärningsmannens väg, när han körde i 80-90 kilometer i timmen med 1,76 promille i blodet. Tvååringens liv var inte värt mer än 30 månader. Straffet kan inte beskrivas som något annat än ett hån mot flickans anhöriga – och ännu värre är att ett högre straff inte var förväntat.

Tvärtom visar nya uppgifter att missbruksproblematik kan ses i termer av förmildrande omständighet i samband med trafikbrott. När statistikern Mohammad-Reza Yahya vid Statens väg- och transportforskningsinstitut analyserade 1 995 tingsrättsdomar mellan 1990 och 2005 fann han ett dråpligt samband: Onyktra förare som skadar medtrafikanter får lägre straff än nyktra.

Vid just vållande till annans död får nyktra förare 470 dagar, rattfulla 468 dagar och grovt rattfulla 436 dagars fängelse. Mohammad-Reza Yahya blev själv så förvånad över slutsatsen att han gjorde om hela undersökningen, bara för att få samma resultat.

Den som druckit sprit innan bilkörning får alltså kortare straff när mardrömmen blir till verklighet. På vilket sätt ger en sådan rättstillämpning ökad självinsikt?

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons