Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Turister i rymden

+
Läs senare
/

För länge sedan på en måne långt, långt borta, landade två människor. Men det var då det. Det har gått fyrtio år sedan Neil Armstrong och Edvin "Buzz" Aldrin gjorde århundradets resa. Nu associeras Apollo snarare med semesterturer till Medelhavet än med färden till den dammiga ytan på Stillhetens hav.

Då, i rymdkapplöpningens svartvita tid, fanns det ingen hejd på vare sig ambitioner eller miljoner. Men nuförtiden, särskilt när ekonomin krisar, tar knappt någon stjärnuppgiften på allvar. Det är jordnära satsningar som gäller. Eller?

Fem år innan Christer Fuglesang kunde titulera sig den första och hittills enda svensken i rymden blev Dennis Tito den första rymdturisten. Ytterligare en handfull personer ingår numera i den prestigefulla klubben, men om bara några av alla högtflygande planer på rymdturism överlevt finanskrisen är det en tidsfråga innan den sväller över alla breddar.

Turism i rymden, kan det bli mer politiskt inkorrekt, tänker kanske någon. Det är knappast sol, vind och vatten som driver raketmotorer. Men å andra sidan, tänk på hur synen på jorden har förändrats tack vare bilderna från rymden på vår blåa, sköra planet. Om en bild kan göra sådana intryck, vad kan man då förvänta sig av verkligheten?

Månen då? Nej, turister lär få hålla till godo med resmålen i Lonely Planet-böckerna bra länge än. För att ta sig ändå till månen krävs satsningar långt bortom vad djärva entreprenörer är beredda att göra. Det handlar om projekt som gör tydliga avtryck i statsbudgetar.

Även om många länder umgås med planer på att resa till månen är det lång tid innan planerna skulle kunna bli verklighet. I dagsläget är det svårt att ens få finansieringen till den Internationella rymdstationen ISS att räcka. I USA pratas det om att sätta ett slutdatum på stationen. Vilket är samma sak som att säga att den under kontrollerade former ska brinna upp i atmosfären innan delarna, inklusive den stora ammoniaktank som Fuglesang ska byta ut – kraschar i Stilla havet. Det skulle i så fall bli världshistoriens dyraste fyrverkeri. När ISS är färdigbyggd beräknas den ha kostat de länder som ingår i samarbetet ungefär 100 miljarder dollar.

Förhoppningsvis blir det inte så. Kanske kommer rymdturismen visa sig vara den motor som sätter fart på inte bara rymddrömmarna utan också de mer storskaliga projekten igen? Det vore i så fall en trevligare drivkraft än det kalla kriget. Utmaningar saknas inte. Spännande forskningsprojekt vars nytta på kort sikt kanske inte är uppenbar finns det gott om. Vid horisonten hägrar så klart inte bra återkomsten till månen utan även en resa till Mars. Det vore som fågelsång för de som drömmer om nya horisonter.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons