Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Härlig men hotad musikstund för äldre

+
Läs senare
/
  • Hugo Törnblom hälsar på sin fru Ing-Mari på Lindgården varje dag, och tycker att äldreboendet gjort underverk med henne sedan hon kom dit.
  • Sundsvallsbon Sven Westin hälsar på sin fru Eda, som bor på Lindgården, nästan varje dag. Musikunderhållningen är en höjdpunkt under veckan.
  • Rut From lyssnar på musikunderhållningen på Lindgården varje vecka. Den här torsdagen har hon sonen Åke från Stockholm på besök och trivs extra bra.
  • Irja Jönsson och Anette Manché jobbar ideellt med att arrangera musikstunderna på Lindgården.
  • 87-åriga Rut From sitter längst fram på uppträdandet och njuter av Chris O'berg Trio, som består av Ulf Isaksson (i bild) samt Christer Öberg.

87-åriga Rut From strålar med hela ansiktet efter veckans musikunderhållning på äldreboendet Lindgården.

– Det är roligt att komma ut så här, säger Rut.

Men brist på pengar gör att musiken är hotad och kanske inte finns kvar till hösten.

Det är torsdag eftermiddag och entréhallen till Lindgården på Haga är full av människor. De gamla i huset anländer i en strid ström, många tillsammans med en anhörig som är på besök, för att lyssna på veckans musikunderhållning. Längst fram i hallen håller musikerna i Chris O'berg Trio på att plocka fram sina instrument.

– Jag gillar den här orkestern, de kommer från Härnösand och det gör jag med, säger Sven Westin, som håller sin fru Edas hand medan de väntar på att musikerna ska sätta igång.

Musikstunden är mycket viktig för de äldre, tycker Åke From som har sin mamma Rut på Lindgården.

– Många som är senila går in i sin egen värld, men musiken kan göra att de plötsligt rör fingrar och klappar takten. Musiken lyfter väldigt mycket, säger Åke.

Bandet kör i gång med en boogie woogie. Några i publiken börjar försiktigt att röra på händer och fötter. Sedan följer flera gamla pärlor, som Abbas Bang a boomerang och Claes-Göran Hederströms Det börjar verka kärlek, banne mej.

– Dansmusik går hem allra bäst, säger Irja Jönsson som är en av eldsjälarna och arrangörerna bakom arrangemanget.

Hon har tidigare arbetat på Lindgården men fortsätter att hålla i musikunderhållningen eftersom den är så uppskattad.

– Det är kul, jag ser att de gamla mår gott. Även om de inte kommer ihåg vad de lyssnat på finns känslan av välbehag kvar, säger Irja.

Tyvärr är ekonomin kring musikunderhållningen dålig. Lite bidrag från kommunen finns att få, men resten av de 25 000-30 0000 kronor som behövs varje år får Irja Jönsson tigga ihop av privatpersoner och företag.

– Det är hemskt att tvingas tigga. Det har också hänt att jag lagt ut av egna pengar för att kunna betala musiker, säger Irja Jönsson.

Anita Andersson är ordförande i Lindgårdens boenderåd och helt på det klara med att den dåliga ekonomin gör att musikstunderna är i farozonen.

– Vi måste lösa det ekonomiska om vi ska kunna ha kvar de här arrangemangen, säger Anita Andersson.

Annons
Annons
Annons