Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Mia har hittat rätt väg i livet

+
Läs senare
/

Mia Karjalainen har haft en krokig väg genom livet. Men efter många år av missbruk börjar 50-årsjubilarens liv ordna upp sig. Vändpunkten blev ett fängelsestraff.

– Att hamna på Hinseberg är det bästa som hänt mig, säger hon.

Mia Karjalainen växte upp i Sundsvall och tillbringade mycket tid hos sin mormor i Vigge och på sommarstället i Tjärnsjön. Djuren var ständigt närvarande i hennes liv.

Efter grundskolan började hon på lantbruksskolan i Nordvik, men hoppade av och började jobba med travhästar i stället. Samtidigt brottades hon med ett amfetaminmissbruk som började redan i skolåren.

– Jag tog amfetamin på morgonen för att kunna fungera och vara social, berättar hon.

Mia flyttade till Östersund med en kille 1985 och tanken var att hon skulle utbilda sig till travkusk och komma bort från missbruket. Men ödet ville annorlunda. En dag när hon som vanligt satte sig i sulkyn för att träna en häst så blev den plötsligt skrämd och skenade. Mia föll ur sulkyn och slog huvudet i en parkerad Volvo. Smällen var så hård att bakskärmen på bilen spräcktes.

– Läkaren sade att han trodde det var omöjligt att jag skulle överleva, säger hon.

Den hårda smällen mot huvudet påverkade Mia Karjalainens minne. Fortfarande har hon svårt att komma ihåg sin barndom. Hon vårdades länge på sjukhus och flyttade sedan till Stockholm där hon återigen började missbruka.

Under en period bodde hon i ett familjehem där hon fick ha en egen häst och den fick flytta med till Sundsvall när hon flyttade tillbaka för att jobba som avbytare i lantbruket.

Mia Karjalainen träffade en man som var missbrukare, men i november 2004 hände något som vände upp och ned på hennes liv. Hon kände en spark i magen och bara en kort tid senare föddes en liten son.

– Han kom som ett mirakel. Jag var ju 44 år och skulle inte ha barn, säger Mia Karjalainen.

Barnet blev en anledning att påbörja resan mot ett drogfritt liv. Men det var inte helt lätt - vändningen kom först när Mia kom till kvinnofängelset Hinseberg. Där gick de till botten med missbruksproblematiken och kom fram till att hon hade ADHD. Då började pusselbitarna falla på plats och nu när hon medicinerar för att dämpa hyperaktiviteten har livet blivit mycket bättre.

– Jag känner inte längre ett sug efter droger. Min syster säger att "nu sitter du faktiskt still".

Mia Karjalainen går ett program i frivården utvecklat av kvinnor för kvinnor med fokus på att stärka självkänslan. Dessutom har hon fått ett jobb i kommunal regi där hon får rusta upp och måla om dagiscyklar och utemöbler.

Hon bor nu i Bredsand med sin son och ser på framtiden och 50-årsdagen med tillförsikt.

– Ålder är bara en siffra. Min farmor fyller 78 och säljer fortfarande blommor på torget. Jag tar dagen som den kommer, säger hon.

Annons
Annons
Annons