Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Skåning rotad i Stöde

+
Läs senare
/
  • Sedan avtalspensioneringen 2010 bedriver Nils Jisfält hobbyodling av grönsaker både på trädgårdsland och i växthus. Hönshus, liksom gårdsbutik, finns också på den gamla gården i Stöde där frugan Ingrid är uppvuxen.
  • Hemmanet omnämns som Nirsgården och har tillhört släkten sedan början av 1600-talet.

Han är bondsonen som vänt åter till rötterna.
Fast inte hemma i den skånska myllan.
Nils Jisfält har slagit sig ned på en anrik gård i Öckne, Stöde.
– Det här är paradiset på jorden, säger han med tydliga spår av sin ursprungsdialekt.

Nils växte upp med en yngre bror i stationssamhället Vinslöv mellan Hässleholm och Kristianstad. Han plöjde sin första fåra med traktor som sjuåring och när pappan några år senare frågade om han ville ta över gården blev det blankt nej.

– Jag hade redan fått nog av allt som hette jordbruk, säger Nils som i stället blev grovarbetare inom pappersindustrin.

Vägen till Stöde var lång och krokig och gick via Markaryd, Borlänge, Ludvika, Härnösand, Örebro – och ett kraschat äktenskap.

Han har varit grovplåtslagare och montör och tillverkat malmkvarnar till Stekenjokk i Västerbotten. När gruvnäringen krisade blev Nils vaktmästare på ett sjukhus. Där väcktes ett fackligt och politiskt intresse som ledde till klubbord förandeskap.

Några år senare anställdes Nils som ombudsman på Kommunal i Härnösand och var inte den som skrädde orden i förhandlingar med kommun och landsting. Till exempel i en ST-artikel 2009 anklagade han Sundsvalls kommun för att agera cyniskt, oetiskt och fult i samband med uppsägningar inom socialtjänsten.

– Jag är lyckligt lottad som inte varit arbetslös en enda dag, konstaterar Nils, som fem år efter avtalspensioneringen fortfarande har fullt upp.

Nu handlar det om frugan Ingrids hemställe någon kilometer sydväst om mataffären i Stöde. Med på köpet vid övertagandet 2006 följde svärföräldrarna som fick bo kvar.

– Huset är 210 år gammalt och egentligen bara en undantagsstuga till den riktiga storstugan som rivits. Hemmanet omnämns som Nirsgården och har tillhört släkten sedan början av 1600-talet.

På sommaren driver paret gårdsbutik där man bland annat säljer jordgubbar, tomater, gurkor, morötter, rödbetor, broccoli, kålrötter, purjolök, blomkål och förstås potatis.

Skördetiden ligger ungefär en och en halv månad efter Skånes tidtabell och just denna sommar mognar grödorna senare än vanligt. Vid ST:s besök för någon vecka sedan fanns endast ägg att tillgå.

I hönsgården pågår produktionen året runt. Tupparna har skapat egna harem, och god arbetsmiljö råder så länge ingen galen typ går över gränsen för då blir det ett himla liv, rapporterar överkuckun Nils.

I snickarverkstaden lagas det mesta och tillverkas såväl ljusstakar som lustiga ”gökholkar” och en och annan parksoffa. Ett uterum håller på att färdigställas på gårdstunet, snart stundar älgjakten och vintertid ska vedförsörjningen lösas. 60 kubik går det åt per år för att hålla stället med värme och vatten.

– Målet är att även få igång bagarstugan och göra den möjlig till gäststuga, fortsätter mångsysslare Nils.

Snuset bakar han förstås gärna själv. Tillverkningsproceduren luktar dock så förfärligt att han måste hålla till i ladugården. Prillan är även uppskattad av den goda granne som mellan besöksvarven sköter Nils enkla torp i Dalarna.

Skåne långt i söder längtar han inte tillbaka till. Bopålarna är redan djupt förankrade i Stöde och han begriper även ortsdialekten.

– Jodå, som att ”gå på botten” betyder att man går till övervåningen, inte källaren, säger han och ler.

Ett bevis på hur liten världen ändå kan te sig fick han för några år sedan när en trädgårdsförening från Ånge kom på besök. En medlem där köpte för länge sedan Nils föräldragård i lilla Vinslöv.

Annons
Annons
Annons