Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Johan, nu 30, jobb-pendlar till gruvan

/
  • Gruvar sig inte. Att jobba långt hemifrån är inte det minsta gruvsamt för Johan Öhlund i Bergeforsen. Varannan vecka flygpendlar han nära 90 mil för att komma till sitt arbete som chaufför vid Kiruna gruva.  Foto: Privat

Han gör det många inte skulle ha den minsta tanke på.
Johan Öhlund i Ljustorp pendlar nära 90 mil till sitt arbete i gruvan i Kiruna.
– Så länge jag kan ska jag fortsätta. Jag trivs som fisken, säger dagens 30-årsjubilar.

Annons

Det blir inget 30-årskalas för Johan Öhlund i Ljustorp, i alla fall inte i dag. Just nu, i denna stund, sitter han bakom ratten på en lastbil för att transportera bort gråberg och malm ur Gruvan i Kiruna – trots att det är lördag och självaste jubileumsdagen.

– Jag jobbar för Pojus Entreprenad AB och jobbar en vecka och är ledig en, säger han och konstaterar att det då blir jobb sju dagar per arbetsvecka.

– Jag tycker om att man jobbar när man är på jobbet och är ledig när man är ledig, säger Johan som varannan vecka, då han återvänder hem från det långväga jobbet i Norrbotten, ger allt för familjen.

Gör ett ”hästjobb”

– Då blir det jag som lagar mat, städar och tvättar för min sambo gör ju ett ”hästjobb” när jag är borta, samtidigt som hon också jobbar heltid, säger han.

Johan har jobbat i Kiruna sedan april i fjol och att det är långt till jobbet har inte varit något besvär.

– Jag trivs som fisken för jag jobbar inte så mycket tid, men får ut mer än vad man får med en vanlig lön, menar han och syftar på ledig tid.

Johan är uppvuxen i Ljustorp och när han var sex år flyttade han med familjen till Bergeforsen.

Efter examen från samhällsprogrammet med humanistisk inriktning för 11 år sedan började han på lagret vid Medelpadsodlarna.

– Där jobbade jag med att paketera potatis, säger Johan som i samma veva tog lastbilskort för att kunna köra företagets lastbil.

2003 tog han CE-kort och under en period körde han för ett flertal olika åkerier.

Till Kiruna av en slump

Chaufförsjobbet i Kiruna fick han tips om av en slump.

– Jag körde långtradare hemma och den kille jag delade bil med fick reda på att det fanns jobb här. Jag ringde och sökte men det fanns först inget intresse, säger Johan som efter en tid blev uppringd och erbjuden en projekttjänst.

I dag kan han knappt tänka sig att börja jobba på ”hemmaplan” igen.

– Nej, att köra på hemmaplan kan jag inte tänka mig att göra mer, för det blir så väldigt inrutat, säger han och konstaterar att han under en period bytte arbete ofta för att försöka hitta något han trivs bra med.

– Det är ju det man har strävat efter, säger Johan som under arbetsveckorna bor tillsammans med sitt arbetslag på totalt åtta personer i ett vandrarhem, där alla har ett var sitt rum.

– Det är bra stämning här och vi har mycket roligt tillsammans, säger Johan med en svag norrbottniskt accent.

– Själv tänker jag inte på det, men ibland när min sambo ringer så säger hon att ”nu måste du komma hem, för du låter som en norrbottning”, säger Johan och skrattar.

– Man pratar ju med norrbottningar hela dagarna.

Johan slipper inte undan kalas helt. Sambon Veronica Pettersson tycks ha en överraskning på gång, menar Johan.

– Hon har kokat ihop något för mig den 26 februari så då kommer det folk till oss, så jag slipper inte helt, säger Johan som är pappa till sin treårige son Vidar och bonuspappa till 13-åriga Madicken.

Visst är det roligt med fest, men någon större baluns blir det inte, menar Johan.

– Nej, jag tycker att man ska lägga all kraft på barnen, säger jubilaren som förutom att han lägger allt krut på familjen, även är en naturälskare som älskar skoteråkning.

Annons
Annons
Annons