Annons

Annons

Annons

Annons

Så kan du handla klimatsmart

Ät mindre kött, närproducerat efter säsong och släng inte bort maten.

Primörsäsongen är från maj till augusti. Då får vi äta mycket frukt och bär, frilandsodlade grönsaker, färskpotatis, bönor, ärtor och späda rotfrukter. Ibland kan vi äta växthusgrönsaker. Köttet är viltkött eller kommer från naturbetesdjur eller djur uppfödda enbart på svenskt foder. Fisken ska vara ekologisk eller hållbart fiskad och miljömärkt. Importerade spannmålsprodukter som couscous, bulgur och pasta går bra. Men undvik ris och räkor som produceras på ett energikrävande sätt.

Annons

Svårare än så behöver det inte vara att handla och äta klimatsmart.
Men det behövs också en beteendeförändring, för den största miljöboven är när vi tar bilen till affären.

Mänskligheten står inför en livsavgörande utmaning. Om medeltemperaturen höjs mer än två grader, klappar ekosystemen ihop. Effekterna märks redan med extrem torka i några delar av världen och översvämningar i andra.

Men konsumenterna kan vara med om att påverka utvecklingen. Det menar forskare och andra experter. Bland annat spelar det stor roll vilken mat vi köper i långt större omfattning än många är medvetna om.

– Hur vi väljer i mataffären gör så kallade footprints i hela världen. Frågan är om vi har rätt att använda resurserna på det sätt vi gör i dag, menade professor Hans Ackelfors som nyligen talade på ett seminarium om klimatsmart mat i Härnösand.

Annons

Annons

En tredjedel av det vi äter produceras i andra länder. Till exempel ris, kaffe, te och många grönsaker. Dessutom används i de så kallade utvecklingsländerna 80 procent av sötvattnet till odling. Hans Ackelfors slutsats är att så lite sötvatten som möjligt ska användas till odlingar som tar så lite arealer som möjligt i anspråk.

Maten och vattnet måste räcka till allt fler; år 1950 fanns cirka 2 miljarder människor, år 2008 6,5 miljarder. Snart har världens befolkning vuxit till tio miljarder.

Därför krävs det extra eftertanke om var och hur maten vi äter produceras. Vi kan till exempel välja att äta ris från Asien (som vid odling avger stora mängder av den farliga växthusgasen metan) och skickas tvärs över jorden med långa och energikrävande transporter.

Eller vi kan välja att äta potatis som odlats i våra närområden, om möjligt gärna kravodlad eller ekologisk. Men det ekologiskt odlade är inte alltid bättre ur klimatsynpunkt.

Ett exempel är ekologiska svenska tomater som odlats i uppvärmda växthus för att kunna saluföras under den kalla årstiden. Där blir energiåtgången mindre med spanska tomater som odlats på friland och transporterats till Sverige.

– Det finns sällan några enkla svar. Men man kan göra små förändringar och skaffa sig mera kunskap, säger meteorologen Pär Holmgren.

Han har tillsammans med Johanna Björklund och Susanne Jonsson skrivit en bok om hur vårt val av mat påverkar klimatet.

Annons

I dag är de flesta ense om att det första vi i den rika delen av världen bör göra, är att minska köttätandet med cirka 50 procent. Anledningen är att det går åt tio gånger mer energi till att producera ett kilo kött än ett kilo grönsaker.

Annons

På samma sätt ökar medvetenheten om att produktionen av den odlade fisken också kräver enorma resurser. För att ta fram ett kilo odlas lax, krävs två till tre kilo foderfisk som fångats ur världshaven.

Så vad kan vi göra då, för att bli mera klimatsmarta? Skippa tomater och käka morötter istället, är Pär Holmgrens enkla svar. Vi kan välja grönsaker efter säsong och ibland låta bli att ta bilen till mataffären.

Fotnot: Ungefär en tredjedel av utsläppen av växthusgaser kommer från produktionen av livsmedel. Varje svensk slänger cirka hundra kilo mat per år.

Fakta

Lästips:

Johanna Björklund, Pär Holmgren, Susanne Jonsson: Mat och klimat

Svenska Naturskyddsföreningens årsbok 1996 ….

www.naturskyddsforeningen.se

Höstskörden, är från augusti till november. Frilandsodlade grönsaker kan vi äta mycket av, liksom frukt, svamp och bär. Färsk potatis, rotfrukter, bönor och ärtor finns att köpa. Ibland kan vi äta bra fisk och kött (se övriga säsonger) samt också importerade spannmålsprodukter. Ris och räkor bör vi alltid undvika samt att köpa importerade grönsaker vid den här tiden på året.

Vinterförrådet, är från november till mars. Vi äter det som kan lagras från höstskörden och kompletterar med importerad frukt och grönsaker. Fryst frukt och bär eller sylt tillsammans med frilandsodlade och vinterhärdiga grönsaker som grönkål och vitkål, groddar och skott, potatis, bönor och rotfrukter är basen i matlagningen. Kompletteras med vilt - eller naturbeteskött, ekologisk fisk och importerad spannmål.

Nödmånaderna, är från mars till maj. Den svenska frukten och grönsakerna är nästan slut. Nu kommer den första skörden av mållor och syror. Svenska böngroddar och solrosskott är gott på tallriken. Komplettera med importerade grönsaker och spannmålsprodukter. Kikärtor, sojabönor och andra böner är ett alternativ till kött och fisk. Spannmål som matvete, korngryn och nakenhavre kan ersätta det energikrävande riset.


Franziska Egger-Nilsson

franziska.egger-nilsson@st.nu

Till toppen av sidan