I torsdags höll han ett föredrag om just detta vid Mångfaldsdagen på Stadshuset i Sundsvall.

– Om ett tillverkningsföretag anställer en person från ett annat land, så är det förknippat med i snitt en procent mer export till det landet och 0,8 procent mer import, säger Magnus Lodefalk, Handelshögskolan i Örebro.

Tillsammans med Andreas Hatzigeorgiou, Lunds universitet, har han studerat 12 000 tillverkningsföretag under tio år. Man har tittat på företagens export och jämfört det med antalet anställda och deras ursprung.

– Ett enkelt överslag tyder på att för ett genomsnittligt företag så är en ytterligare nyanställd från ett land länkad till att exporten dit ökar med cirka två miljoner kronor. Och sambandet är starkare när det gäller små och medelstora företag.

Bakgrunden är förstås att det kan vara krångligt att göra affärer med andra länder.

– Du ska kunna marknaden, veta vad som efterfrågas, hitta kunderna, veta hur konkurrensen ser ut och kanske hitta bra leverantörer. Du ska också känna till kulturen, veta hur man gör affärer där och förstå reglerna, mycket av det har den som är född i landet som naturligt kunskap, menar Magnus Lodefalk.

Dessutom kan personen ha ett bra nätverk i landet.

– Särskilt om personen är välutbildad och har kommit till Sverige relativt nyligen. Då är personens kunskaper och nätverk mer aktuella och det kan gynna företaget ännu mer.

Sverige är mycket beroende av utrikeshandeln, men Magnus Lodefalk tror inte att företagen är så medvetna om sambandet.

– Här kan vi få en vinna-vinna-situation. Den utrikesfödde får jobb och företagen ökar försäljningen.

Tommy Lindberg
tommy.lindberg@st.nu