Läs också: Kulturchefen om Borgsjö skans: "Jättebra att vi uppmärksammas på det"
Dimman ligger tät när vi träffar Ingemar Eriksson vid det numera rätt slitna väderskyddet i Borgsjöbyn som inrymmer informationstavlor om Borgsjö skans. Det vill säga den gamla försvarsanläggningen som fram till 1679 var bemannad för att hålla gränsen mot Jämtland och Norge.

Det är inte dimman som gör det svårt att skönja stigen som leder till Borgsjö skans. Naturen utgör ett betydlgit större hinder.
Bild: Micke Engström
Annons
Men det är inte dimman som gör det svårt att skönja stigen som leder runt i området och till de informationsstolpar som finns utplacerade.
Annons
– Som du ser så har området vuxit igen så mycket att stigen och den gamla löpgraven knappt går att hitta igen, säger Ingemar Eriksson när vi börjat stega ut i skogspartiet bakom församlingshemmet.
Läs också: Borgsjö socken har alltid varit en gränsmark
Han var själv med när Skogsstyrelsen med stöd av länsstyrelsen och kommunen ställde i ordning området på 1990-talet. En insats som gav skansens historia en naturlig del i Borgsjöbyns kulturarv, men som nu stannar vid att vara en "naturlig del".
– På den tiden röjde vi stigen, men nu förfaller det överallt, säger Ingemar Eriksson och tar sats för att passera över ett av flera vindfällen som korsar stigen.
– Det är tråkigt att det har fått gå så här långt då lämningarna efter skansen är bland de största historiska minnen som vi har i Ånge kommun, säger han efter att ha tagit mark på den andra sidan av trädstammen.

Ingemar Eriksson tar oss över vindfällen och genom sly innan vi till slut står i den gamla löpgraven där soldater en gång i tiden försvarade Sveriges gräns mot Jämtland och Norge.
Bild: Micke Engström
Förutom det historiska värdet så tycker han att den gamla löpgraven borde vara intressant att bevara ur ett turistperspektiv då många av kommunens sevärdheter finns i Borgsjöbyn och S:t Olavsleden passerar platsen.
Annons
Annons
Läs också: S:t Olavsleden – en vandringsled på stark frammarsch
– Jag har pratat med länsstyrelsen om det här, men de säger att det kostar för mycket att sköta om, och jag har även varit i kontakt med Ånge kommun utan att någonting ännu har hänt, säger Ingemar Eriksson.
Själv är han helt på det klara med vad som skulle behöva göras för att bevara lämningarna från Borgsjö skans till eftervärlden.
– Man måste rensa och markera upp stigen så att den syns för vanligt folk som kommer hit, och så ska den läggas in i någon skötselplan så området inte växer igen på nytt, slutar Ingemar Eriksson.
Läs också: Flera av kommunens kulturminnen i behov av renovering

Väderskyddet där tavlor förtäljer historien om Borgsjö skans har börjat gå samma öde till mötes som stigen och växa igen.
Bild: Micke Engström
Micke Engström
0690-102 08
micke.engstrom@mittmedia.se