Ishockeyförbundet skapade elitlicensen för att säkerställa att klubbarna håller en viss organisatorisk och ekonomisk kvalité.

Under de senaste året har ishockeyförbundet arbetat för att ta fram ett mer enhetligt regelverk kring licensreglerna inom svensk ishockey och om två veckor ska förbundet rösta om förslaget – som kan innebära att klubbarna ställs inför ökade ekonomiska krav.

Om förslaget röstas igenom kommer kravet på klubbarnas respektive kapital höjas på följande vis, enligt uppgifter till VK:

► SHL: Från fyra till tio miljoner kronor.

► Hockeyallsvenskan: Från en till fyra miljoner kronor.

► Hockeyettan: Från plus/minus-noll-krav till 500 000 kronor.

Klubbarna tvingas dock inte till kapitalhöjningen över en natt, utan förslaget säger att höjningen ska ske under en femårsperiod.

– Att man höjer kapitalkravet successivt tycker vi är sunt. Sedan är det viktigt att alla lag som kommer upp en nivå, från Hockeyallsvenskan till SHL eller från Hockeyettan till allsvenskan, får en rimlig anpassningstid, säger Sonny Lundwall, ligachef för hockeyallsvenskan, till VK.

– Det blir till exempel ett väldigt gap för en hockeyallsvensk klubb att gå från fyra till tio miljoner kronor i eget kapital om den går upp till SHL. Om SHL inte kan gå från nuvarande belopp till tio miljoner på ett år så är det inte rimligt att en klubb som avancerar upp ska göra det heller, fortsätter Lundwall.

Förslaget – som utöver kapitalhöjningen även berör områden som bestämmelser kring organisation, ungdomsverksamhet och arena – har varit ute på remiss. Om två veckor är det dags för förbundsmöte och om förslaget röstas igenom kommer de nya licensreglerna införas den 1 maj 2018.

Linnea Hellgren
0611-720 06
linnea.hellgren@mittmedia.se