Området Midsommarkransen i södra Stockholm är idylliskt. Här ligger vintagebutikerna tätt, de vackra husen är ytterst instagramvänliga och den klassiska biografen Tellus från 1920 är fortfarande i bruk.

Det är med andra ord inte svårt att förstå varför Emma och John Sundh har valt att bo här, i den pastelliga lägenheten från 1912 med härlig takhöjd. Ändå hajar många till när de hör att paret bor i en tvåa – med två barn.

– Vi flyttade hit från en etta i Hornstull, då hade vi inga tankar på barn än. Men vi fick aldrig ordning på det där extra rummet, vi var nog lite för vana att bo litet, säger Emma.

Läs även: Färre prylar gav Johan och Elisabeth frihetskänsla

John fyller i:

– Vi hade det som något slags ”förvaring” de första tre åren. Vi provade nya möbleringar hela tiden, utan att bli nöjda.

Sen föddes Majken, och det blev dags att hitta nya lösningar. Kanske kunde sovrummet få bli barnrum och vardagsrummet sovrum?

– Vi grubblade så länge att jag till slut stod med en tavla och tyckte att det kändes onödigt att hänga upp den om vi ändå skulle ändra om helt snart. Då var det dags att bara göra det, säger Emma.

Att bli av med det mest sociala rummet kan låta tufft för en familj som gärna ordnar hemmafester, men det var aldrig ett problem.

– Vi är inte direkt typen av familj som har en ”salong”, säger Emma med ett skratt.Det brukar inte vara så uppstyrt när vi har gäster, de flesta hamnar i köket eller hänger på vår säng.

Att familjen inte flyttat till större beror bland annat på att de har haft svårt att hitta en lägenhet som är lika bra planerad. Den rymliga tvåan på 59 kvadratmeter har ett stort kök, ett ”gå in-skafferi” och en rejäl klädkammare. Lägg till två förråd per lägenhet och en bostadsrättsförening med både övernattningslägenhet och festvåning.

Så när Emma lite oväntat blev gravid med minstingen Bodil tog de det med fattning. Barnrummet fanns ju redan.

– Skulle de med tiden vantrivas får vi lösa det, men just nu tar jag bara för givet att de kommer att älska att dela rum, säger John.

Dyker det upp gäster som behöver övernatta och övernattningslägenheten inte är tillgänglig flyttar barnen in till mamma och pappa och barnrummet blir gästrum. Blir de många till middag finns gamla, hopfällbara spelbord med filtade skivor och extra stolar upphängda på spikar i vindsförrådet.

För Plus-kunder: Döstädning – något att leva för: "När du ger bort, kastar eller återvinner föremål får du en inre frid"

Varken Emma eller John har något stort behov av att vara helt ensamma, vilket kanske är en förutsättning:

– Vi är rätt duktiga på att vara ”själva” fast vi sitter i samma rum, och känner inte att vi behöver prata konstant. Och vi gillar ju att umgås! Men visst, när ett av barnen vaknar och man behöver gå ut med det barnet för att inte störa någon annan så är det liksom slut på rum, säger Emma.

Hon tror att det mesta är en inställningsfråga. Om man bestämmer sig för att man bor trångt, ja då kommer man förmodligen att hitta allt fler ”fel” på sitt boende som stödjer den tesen.

– Jag ser hellre fördelarna med ett litet boende. Det är billigt, går supersnabbt att städa – även om det går lika snabbt att stöka till – och ur hållbarhetssynpunkt krävs inte mycket för att värma upp vårt hem.

Emma jobbar bland annat som inredningsstylist och vill ha det fint omkring sig. Lägenheten är inredd med mycket vintage, inte minst i förvaringsväg.

– Koffertar har blivit vår grej, det är så vi stuvar undan saker för att inte allt ska behöva ligga framme, säger Emma och pekar ut inte mindre än åtta koffertar bara i sovrummet.För hemmet är inte minimalistiskt, tvärtom. Här får fina vintagefynd plats, även om ytan är knapp.

– Vi fyller de kvadratmeter vi har. Jag blir alltid imponerad av folk som har plats över i sina förråd, säger John.

– Knepet är att säsongsrensa. Både sånt som ska ut för gott, och sånt som kan stuvas undan över vintern till exempel. Leksaker blir dessutom som nya om de försvinner ett par månader, säger Emma.

För ett år sedan växte ändå familjens boyta rejält, åtminstone under sommarhalvåret.

– Vi gick i valet och kvalet. Ska vi byta upp oss till större, eller ska vi hitta på något annat? Vi bestämde oss för att hitta ett rymligt torp. Men det slutade med att vi köpte ett torp på Gotland med exakt samma lilla boyta som lägenheten, säger Emma och skrattar.

För Plus-kunder: Familjen bytte stort hus mot trångboddhet: "Vi har en helt annan livskvalitet nu"

I somras började de kreativa lösningarna för att det sociala livet ska fungera även i torpet att falla på plats. En rosa gammal buss har ställts upp på gräsmattan i väntan på att inredas som gästhus.

– Jag går igång på att försöka hitta det bästa sättet att bo på liten yta. Sen tror jag alltid man ska utgå från vilka rum man gillar att hänga i, säger Emma, och fortsätter:

– Vi prioriterade barnrum och sovrum, medan våra grannar behöll vardagsrummet men platsbyggde ett superfint sängskåp i stället. Huvudsaken är att man inte gör hafsiga kompromisser utan tänker långsiktigt, det är då man trivs och bor kvar.

1. Gnugga geniknölarna. Se det som en kreativ utmaning att lösa till exempel sovfrågan på bästa sätt.

2. Se fördelarna i det boende ni har, mycket är en inställningsfråga.

3. Satsa på mycket förvaring, men gör det med stil. Skippa fula trådbackar, platsbygg hellre något som blir en del av inredningen eller satsa på fina vintagekoffertar.

4. Gör säsongsrensningar. Stuva undan vissa saker i några månader så känns de som nya sedan.

5. Ha färdiga lösningar för gäster. Extra klappstolar och hopfällbara bord gör det lätt att duka upp ett långbord.

För Plus-kunder: Marie lever ett bättre liv med färre prylar: "Varit rädd för att göra mig av med arvegods"

Namn: Emma, 34 år, John, 36 år, Majken, 2,5 år och Bodil, 1 år.

Bor: I en tvåa på 59 kvadratmeter i Midsommarkransen i södra Stockholm.

Gör: Emma är stylist, journalist och influencer med bloggen Emmasvintage.se, John är forskare.

För Plus-kunder och prenumeranter: 14 nakna detaljer – inred med snippor och snoppar

Maria Soxbo/TT