Efter en energipolitisk överenskommelse kommer Sverige nästa år att få en ny lagstiftning gällande vattenkraft (ny tid ny prövning, SOU 2013:69). Villkoren för cirka 2000 vattenkraftverk i landet ska omprövas de närmaste 20 åren. Syftet är att anläggningarna ska få nya och moderna miljövillkor. Så långt låter allting bra men vad innebär det i praktiken?

Ett första steg är ett regeringsbeslut att fastighetsskatten för vattenkraftverk stegvis sänks från 2,8 procent till 0,5 procent med start 2017. Staten tappar 4–5 miljarder i inkomster från bolagen som tas igen från hushåll och tjänsteföretag i form av en skattehöjning med 4,2 procent per kWh. Som motkrav har åtta av de största vattenkraftsbolagen bildat en "miljöfond" på tio miljarder som ska bekosta miljöåtgärder vid kommande prövningar. Hur pengarna kommer att användas beslutas av dessa bolag, utan insyn eller medbestämmande av andra inblandade. Frågan är vad hushållen och tjänsteföretagen tycker om denna uppgörelse?

Att klara av arbetet att ompröva cirka 2000 vattenkraftverk på 20 år innebär en mångdubbling i prövningar mot vad som sker vid landets fem miljödomstolar idag. För att möjliggöra detta har Havs- och vattenmyndigheten (Hav), Energimyndigheten och Affärsverket Svenska kraftnät fått i uppgift att gemensamt ta fram ett förslag till en nationell plan om hur prövningen ska ske. En förstudie finns att läsa på Hav:s hemsida.

Att vattenkraft är viktig torde de flesta vara överens om och att de två övriga myndigheterna betonar detta värde är föga överraskande. Vad som däremot förvånar är att miljöanpassningar och värdet av rinnande vatten knappt lyfts fram. Ska inte Hav värna detta inför beslut om nya och moderna miljövillkor?

Vad landets högsta myndigheten i vattenmiljöfrågor tvärtemot verkar poängtera är undantag på krav när det gäller miljöåtgärder. Vilka ska föra vattenmiljöns talan vid de kommande prövningarna? Kommer övriga myndigheter som Kammarkollegiet och länsstyrelserna ha resurser och möjlighet att klara av detta? I en demokrati är väl tanken att olika intressen och åsikter lyfts fram för att sedan vägas och beslutas av en domstol.

En farhåga är att kraftbolagen får stå oemotsagda för att få en snabb och smidig prövning. Är det EU och vattendirektivet landets utbyggda vattendrag får sätta sitt hopp till om det ska bli miljöförbättringar vid vattenkraftverk och i miltals av torrlagda naturfåror? Ny tid, ny prövning men samma ålderdomliga villkor?

Öringen

■■ Följ ST Debatt på Facebook