Sverige har, på ytan, ett av de mest jämlika systemen för högre utbildning i världen. Utbildningen är avgiftsfri, den som studerar kan finansiera sitt leverne med bidrag och fördelaktigt lån och det finns universitet och högskolor i stora delar av landet. Dessutom är möjligheterna till distansutbildning stora.

Ändå visar en ny rapport från Universitets- och högskolerådet (UHR) att den sociala snedrekryteringen till högskolan i Sverige är stor. Och det handlar inte om att lärosäten är dåliga på rekrytera personer som är födda utanför Sverige. I den gruppen går en högre andel vidare till eftergymnasial utbildning än bland dem som är svenskfödda. Den sociala snedrekryteringen är tydligast när det kommer till föräldrars utbildningsbakgrund.

Det borde egentligen inte komma som en överraskning. Rapporterna om ökad ojämlikhet i landet i stort och inom skolan har duggat tätt de senaste åren. Siffrorna över vem som går vidare till högskolan är helt enkelt en spegel av det svenska samhället.

Vad siffrorna visar är också att det inte nödvändigtvis är de som är mest lämpade som väljer att söka sig till en eftergymnasial utbildning, utan de som lärt sig hemifrån att det är så man gör. Av de som var nybörjare på högskolan 2017 hade 40 procent föräldrar som hade högst gymnasiebetyg, motsvarande siffra för samhället i stort är 61 procent. Störst underrepresentation finns bland män med arbetarklassbakgrund.

Sverige är dåligt även i internationell jämförelse. Bland de 17 länder som UHR har tittat på i den jämförelsen ligger Sverige under genomsnittet vad gäller den sociala snedrekryteringen. Endast Finland, Österrike, Lettland och Litauen var sämre än Sverige.

Alla de åtgärder som har gjorts för att främja en breddad rekrytering har helt enkelt misslyckats. Varken en hög andel högskoleförberedande gymnasieutbildningar, en utbyggd högskolesektor eller fler distansutbildningar har rått bot på den klassbetonade rekryteringen till högskolan. Kanske helt enkelt för att problemet inte ligger där.

För att söka sig till högskolan är det mycket som ska stämma. Du ska veta vad du vill studera, du ska ha tillräckligt höga betyg för att komma in och du ska ha en tro på att du kommer att ta dig igenom utbildningen. För ungdomar med högskoleutbildade föräldrar kan högskolan te sig läskigt, men på ett spännande sätt. För den som bara möter högskoleutbildade under skoltid, hos läkaren eller tandläkaren kan steget till högskolan verka oöverstigligt, även om betygen finns där.

Rapporten från UHR visar att högre utbildning inte handlar om tillgänglighet, det handlar om klass. Det är mönster som förstärks av den svenska skolans bristande likvärdighet. Svenska elevers socioekonomiska bakgrund spelar allt större roll för skolresultatet. Det innebär att den sociala snedrekryteringen till högskolan kommer att finnas kvar lång tid framöver, kanske till och med kommer den att öka.

För att bryta det mönstret måste svenska skolan bli jämlik igen.

Lisa Gemmel