Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Västernorrlands län

Debatt
DEBATT: Endast en blev donator i Västernorrland förra året – så kan länet bli bättre på organdonationer

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Myter och missuppfattningar hindrar Sverige från att bli bättre på organdonationer, skriver Lisa Kirsebom.

Bild: Linnea Hellgren, Arkivbild

Annons

Sverige är bra på transplantationer. När organ kan räddas från en avliden person vet vi precis hur vi ska omhänderta dem, och hur vi ska vårda de patienter som får sitt liv räddat.

Men själva donationerna? Där ligger Sverige under genomsnittet i Europa. Det skulle inte behöva vara så. I Spanien har man nära 50 donatorer per miljon invånare, medan Sverige inte ens har 20.

Många tror att det är donationsregistret det är fel på. Men det stämmer inte. Spanien och Sverige har samma system, det som kallas ”förmodat samtycke”. Om man inte har angett något annat, förutsätts alltså samtycke till organdonation. Anhöriga har visserligen rätt att uttolka den avlidnes vilja, men systemet är alltså redan ”donationspositivt”.

Annons

Detta överraskar många. Donationsprocessen omgärdas av myter och okunskap – en okunskap som tyvärr sträcker sig hela vägen in dit där allt avgörs, nämligen landets nittio intensivvårdskliniker.

Annons

I Norra sjukvårdsregionen, där Västernorrland ingår, visar den nyaste statistiken att donationstalen sjunkit dramatiskt under pandemin. Inte mer än 14 av landets 181 organdonatorer kom från Sverige norr om Dalarna. En endaste av dem kom från Västernorrland.

Pikant är att norra regionens läkare var mest benägna att avskriva möjliga donatorer, utan att först kontakta en transplantationskoordinator. Sannolikheten för att en möjlig donator felaktigt förbigås på intensiven är alltså högst i norra Sverige.

Så vad göra? Tre saker:

■ Se till att varje intensivvårdsavdelning har en donationsansvarig. En sådan saknas i dag på mer än hälften av alla kliniker i norr.

■ Se till att förbättra lagarna så att det blir tydligare hur den organbevarande behandlingen får gå till – ett sådant förslag presenterades bara häromveckan av regeringen, efter många års förseningar.

■ Se över donationsmetoderna, så att inte bara personer döda i total hjärninfarkt, det vi kallar hjärndöd, kan donera. Med rätt förberedelser kan även personer som har dött av hjärtstopp ibland bli donatorer. Inte en enda sådan donation gjordes i Norra sjukvårdsregionen 2020.

Det fantastiska med denna fråga är att den går att lösa utan miljardsatsningar, utan kampanjer. Om landets intensivvårdskliniker bestämde sig skulle de mycket snart kunna rädda fler organ.

Och det behövs. En människa i veckan dör i Sverige i väntan på organ som aldrig kommer. Det skulle inte behöva vara så – inte i Västernorrland, och ingen annanstans i Sverige heller.

Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist, författare till reportageboken ”Ur döden liv”

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy