Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Debatt
Unga utestängs från gymnasiet – dags att skrota systemet

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Skolverkets statistik visar att 15 procent av landets 15-åringar inte uppnår antagningskraven till gymnasieskolan trots stödsystem, skriver Johanna Mähler.

Annons

I SvD den 3/10 skriver specialpedagogen Sara Bundzik, att tusentals ungdomar utestängs från möjligheten att få examen från svensk gymnasieskola. Sedan 1991 års gymnasiereform har behörighetskraven till gymnasieskolan skärpts allt mer. För samtliga nationella gymnasieprogram krävs minst betyg E i svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik.

När elever som befaras inte kunna nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i ett eller flera ämnen, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar, utreder skolan behovet av särskilt stöd och upprättar åtgärdsprogram där det bedöms behövligt (skollagen kap 3, 8–9 §). Svårigheterna kan bland annat bero på sociala faktorer, språklig sårbarhet, funktionsnedsättningar som dyskalkyli, adhd och autism.

Annons

Det särskilda stödet innebär att skolan mobiliserar kompetens och stöd för att eleven ska kunna nå målen och därmed kunna antas till gymnasieskolan. Skolverkets statistik visar att 15 procent av landets 15-åringar inte uppnår antagningskraven till gymnasieskolan trots dessa stödsystem.

Annons

Att unga människor i växande grad utestängts från gymnasiet och möjligheten att yrkesutbilda sig är förödande för individen och för samhället. Det är ett misslyckat system och det är ett misslyckande från samhällets sida att vi överger generationer av ungdomar årtionde efter årtionde. Detta är ungdomar som har god förmåga att i vuxen ålder kunna arbeta och bli självförsörjande. Det är elever som kan bli utmärkta kockar, sjuksköterskor, behandlingsassistenter, bildlärare, idrottslärare, poliser eller skötare. Ungdomar i sårbarhet är inte en homogen grupp. Det är människor med många olika förmågor och intressen.

Man kan göra ett utmärkt arbete som lärare eller elektriker även vid dyslexi. Man kan göra ett utmärkt arbete som polis eller målare även vid adhd.

Det råder arbetskraftsbrist i Sverige. Enligt arbetsförmedlingen är inte detta ett tillfälligt problem utan det behövs långsiktiga strategier för att möta arbetsmarknadens behov av arbetskraft.

I DN den 1/10 hänvisar Sven Bremberg, Karolinska institutet, och Elisabeth Fernell, Göteborgs universitet till svenska undersökningar som visar att risken för att begå självmord är sex gånger högre för unga med ofullständiga betyg från grundskolan jämfört med unga med goda betyg. Bremberg och Fernell kopplar detta till det ökade antalet elever med svårigheter att klara skolan sedan 1990-talet.

Annons

Annons

Enligt statistik från arbetsförmedlingen ökar antalet ungdomar mellan 16 och 29 år som har aktivitetsersättning. En majoritet bland dem har en psykisk funktionsnedsättning.

Unga som hamnar i skolsvårigheter utestängs alltså från nationellt teoretiskt gymnasium och yrkesgymnasium samtidigt som arbetsförmedlingen rapporterar att arbetskraftsbristen är ett långvarigt problem och antalet unga med psykisk ohälsa ökar.

Det har gått 30 år sedan gymnasiereformen. Nu har vi utvärderat färdigt. Det är dags att skrota systemet.

Johanna Mähler, legitimerad psykolog

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy