Den 9/12 intervjuades Pascal Brisson, rektor på Internationella Engelska Skolan, i ST. Han är medveten om skolsegregationen, men säger att man inte kan skylla på friskolorna.

Jag håller med om att det inte är friskolornas fel. Problemet är lagstiftningen som skapat vår världsunika skolmarknad. Bostadssegregationen är det största problemet, men skolvalets konstruktion har förvärrat segregationen.

Pascal säger att han vill ha en blandad skola och att det idag pratas 34 språk på skolan. På IES har 82 procent av föräldrarna eftergymnasial utbildning, vilket är den faktor som främst påverkar skolresultaten. Drygt 50 procent av elevernas meritvärde härrör till föräldrarnas utbildningsbakgrund, vilket gör att det är den enskilt viktigaste faktorn för skolframgång.

Det är 15 procent av eleverna som har utländsk bakgrund på IES i Sundsvall. Det är viktigt att komma ihåg att alla elever med utländsk bakgrund inte kommer från samma land. Det är föräldrarnas utbildningsnivå som är den segregerande faktorn, inte etnisk bakgrund eller om eleven är nyanländ.

Pascal menar att de har höga resultat eftersom undervisningen håller hög kvalité. Det säger han trots att IES har låg andel behöriga lärare. På koncernnivå har IES 36,9 procent lärare med svensk lärarlegitimation.

Eftersom undervisningen bedrivs på engelska har IES ett undantag från skollagens krav att endast lärare med svensk lärarutbildning får undervisa.

IES säger att de har hög andel lärare med utländsk lärarexamen, men eftersom enskilda huvudmän inte omfattas av offentlighetsprincipen går det inte att kontrollera om det stämmer.

Elevunderlaget i kommunens skolor skiljer sig från friskolornas. Det är 56 procent av föräldrarna som har eftergymnasial utbildning och de har ett snitt på 18 procent elever med utländsk bakgrund.

Även elevantalet skiljer sig åt mellan IES och de kommunala skolorna. IES i Sundsvall har ett snitt på 15,8 elever per lärare medan snittet i kommunens skolor är 10,9 elever per lärare. Om skolpengen är 100 000 kronor per elev och år innebär det att IES har en extra intäkt på 490 000 kronor på varje lärare.

Enligt den senaste statistiken arbetar det 71 lärare på IES, vilket skapar en extra intäkt på nästan 35 miljoner per år bara genom att ha några extra elever per klass. Det är inget problem att ha stora klasser när 82 procent av eleverna kommer från akademiska hem.

IES har arbetat fram en lönsam affärsmodell, men de som betalar priset är eleverna som går kvar i den kommunala skolan. Kan vi verkligen försvara det?

Pascal Brisson säger att IES vill bygga en skola i Nacksta med elever från området. I de kommuner där IES etablerat sig i områden som är socioekonomiskt utsatta har det inte varit elever från närområdet som går där. IES i Kista har till exempel dubbelt så hög andel elever från akademiska hem om man jämför med närliggande kommunala skolor. Internationella Engelska Skolan har inte bidragit till minskad skolsegregation i någon kommun där de etablerat sig. Det kommer de inte göra nu heller.

Linnea Lindquist, fd Sundsvallsbo och skoldebattör

■■ Följ ST Debatt på Facebook