Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Larmen inifrån vården

Debatt
Specialistläkare: Ohållbar situation på sjukhuset – utvecklingen måste vändas

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Utvecklingen måste vändas och det måste börja med en satsning på löner, skriver Joakim Eriksson, specialistläkare på Sundsvalls sjukhus.

Bild: Ove Öst

Annons

Sedan mitten av december har Sundsvalls sjukhus befunnit sig i ett förhöjt beredskapsläge på grund av vårdplatssituationen. Vid flera tillfällen har det varit mer än 60 överbeläggningar.

Antalet utlokaliserade patienter har också ökat dramatiskt. Utlokalisering betyder att patienter vårdas på avdelningar med personal som inte har vana att sköta deras sjukdomstillstånd. Oftast är det multisjuka äldre som istället för att vårdas på geriatrik- eller infektionsavdelning ligger på kvinnokliniken eller onkologen. Att dessa patienter får sämre vård och har en högre risk för komplikationer är välkänt, bland annat ses en 60 procent högre risk för vårdrelaterade skador.

Hur kunde det bli så här? Regionledningens återkommande, närmast krampaktiga svar är att det beror på pandemin. Och visst, vi har en del inneliggande covidpatienter (det har legat på runt tio senaste veckorna) och en ökad frånvaro bland personalen. Men att klamra sig fast vid pandemin som förklaringsmodell är att blunda för en långvarig negativ utveckling som både funnits innan pandemin och som kommer att bestå när den är över. Och skulle pandemin förresten vara en ursäkt för att slippa ta sitt ansvar och hitta tillräcklig bemanning för att ta hand om våra patienter?

Annons

Annons

Vi som arbetar på Sundsvalls sjukhus har varnat för precis denna utveckling vid flera tillfällen tidigare. Genom att stänga den akutgeriatriska avdelningen och avveckla mer än 60 fastställda vårdplatser gjorde man en ohållbar situation permanent. Vi ser nu dagligen konsekvenserna av detta.

Regionledningen verkar inte förstå allvaret i situationen och presenterar inga realistiska lösningar. Förhoppningen tycks vara att problemen magiskt ska försvinna om vi bara arbetar i "god och nära samverkan" och "förbättrar flöden och processer". Hittills går vi i totalt motsatt riktning.

Vad göra? Svaret är att hitta ett realistiskt svar på frågan: Hur får vi fler sjuksköterskor att vilja arbeta i slutenvården? Om svaret fortsatt är att man förväntas jobba varannan helg, få sämre lön än sina kolleger i primärvården och kommunen samt arbeta med ständiga överbeläggningar – hur kan man då förvänta sig ett annorlunda resultat än det vi ser?

Utvecklingen måste vändas och det måste börja med en satsning på löner. I Region Västernorrland arbetar idag 1 298 personer i ledningsarbete, som handläggare eller administratörer. Om vi avvecklade 140 av dessa tjänster med en antagen genomsnittlig månadslön på 40 000 skulle det spara 100 miljoner om året. Det skulle räcka för att finansiera ett lönelyft för alla länets sjuksköterskor i slutenvården på 4 000 kr i månaden.

Annons

En sådan åtgärd skulle på allvar göra skillnad för rekryteringen samtidigt som det dramatiskt skulle minska behovet av inhyrd personal, något som idag kostar regionen en halv miljard om året. Och det är inte heller något omöjligt uppdrag, Region Norrbotten har de senaste åren minskat administrativ personal med nära tolv procent.

Lösningar finns för den som lyfter blicken. Vilket parti vågar ta täten för detta? Ni har min röst.

Joakim Eriksson, specialistläkare Sundsvalls sjukhus

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy