Skolan ska vara likvärdig i hela landet, men idag finns stora skillnader mellan skolor i stad och land. Vi behöver ta itu med de låga kunskapsresultaten på landsbygden och förbättra möjligheterna till utbildning i hela landet, genom att införa en nationell skolpengsnorm.

Skillnaderna när det gäller våra barns kunskapsresultat i stad och land är stora. Enligt Svenskt Näringslivs rapport från september 2021 om resultat bland åttondeklassare i TIMSS 2019, underpresterar elever på landsbygden och i mindre orter jämfört med elever i storstäder och tillhörande förorter. Elever och lärare har lägre förväntningar på elever och det finns mer av ordningsproblem i skolor på landsbygden och i mindre orter.

Det är inte bara kunskapsresultaten som skiljer sig åt. Skolpengen varierar i dag mycket beroende på om man bor i en stad eller på landsbygden, och den varierar mycket mellan olika kommuner. En gymnasieelev på samhällsprogrammet i Arboga får exempelvis dubbelt så mycket i skolpeng som en samhällselev i Borås – varför då? 

Enligt Åstrandsutredningen ”En likvärdig skola” så kan det skilja sig upp till 30-40 procent gällande hur mycket en kommun satsar på skolan och skolpengen.

Kristdemokraterna vill minska dessa skillnader och stärka elever och lärare på landsbygden och i våra mindre orter. Vi har därför föreslagit en ökad statlig styrning av kommunernas beräkning av skolpengen och att en nationell skolpengsnorm införs. 

En nationell skolpengsnorm behöver inte vara bindande i alla delar, men det skulle sätta rätt förväntningar på kommunerna och underlätta jämförelser och ansvarsutkrävande, om det förtydligades hur skolpengen ska beräknas, och vilka kostnader som kommunerna ska ta höjd för. Ett problem idag är att alla kommuner inte är transparenta och kan redogöra för uträkningen av skolpengen. Fristående skolor måste överklaga beslut om skolpeng för att ta reda på hur kommunerna har räknat. Vi menar att en ökad statlig styrning i form av en nationell skolpengsnorm skulle kunna vägleda kommunerna mot en mer jämlik och bättre skola.

Regeringens förslag på området är att sänka skolpengen för fristående skolor. Det är ett förslag som slår direkt mot mindre friskolor på landsbygden, som ofta drivs av föräldrar med stöd från bygden. Om glesbygdens skolor slås ut så skulle också den levande landsbygden slås ut, utflyttningen av familjer som sker skulle avstanna och valfriheten för elever försämras.

Socialdemokraterna har haft sju år på sig att ta ansvar för skolans finansiering – de hade kunnat göra något åt den olikvärdiga skolpengen genom att införa en nationell skolpengsnorm. Istället föreslår de sänkt skolpeng för alla friskolor och vill förbjuda vissa typer av friskolor. Det är en landsbygdsfientlig skolpolitik.

Vi försvarar rätten till full skolpeng för alla elever, och vi avvisar enkelspåriga förslag som slår mot friskolorna, föräldrarnas valfrihet och svensk landsbygd.

Christian Carlsson, Utbildningspolitisk talesperson, Kristdemokraterna

Liza Maria Norlin, Riksdagskandidat Västernorrland, Kristdemokraterna

■■ Följ ST Debatt på Facebook