Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fakta: Förbud mot att kränka elever

De första domarna i Sverige enligt den nya terroristlagen blev hårda. Sju respektive sex års fängelse och utvisning på livstid blir straffet för de två irakiska kurderna.
En elev som mobbats ska lättare kunna få skadestånd, enligt ett lagförslag.
Men kritiker kallar den nya lagen motbjudande.

Annons
De döms av Stockholms tingsrätt för förberedelse till terroristbrott och förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse. Den 29-årige imamen från Stockholm får sju år och den 25-årige gatuköksägaren från Malmö sex år.
Det är en seger för vice chefsåklagare Agneta Hilding Qvarnström. Hon var mycket nöjd med beslutet.
Den 29-årige imamen skulle ha fått mer än åtta år, om han inte också hade dömts till livstids utvisning. I hans fall betyder det att han även tvingas lämna hustru och två barn i Sverige.
Imamen får ett hårdare straff då han varit den som haft befogenhet att fördela pengarna och haft en ledarställning gentemot 25-åringen.
Tingsrätten säger i sin dom att den hade kunnat döma till maxstraffet tio år, men att man trots det mycket höga straffvärdet avstått från det.
 Vi har lagt oss lägre. Det finns väl ett visst motstånd första gången man dömer i ett sådant här mål, att slå i taket, förklarade rättens ordförande rådman Runar Viksten.
Domen kommer att prövas i hovrätten, förklarade 29-åringens försvarsadvokat Peter Mutvei.
 Vi är förvånade över den stränga påföljden. Den hade vi inte räknat med. Det är helt klart att vi kommer att överklaga, sade han.
Tingsrätten skriver i domen att den sammantagna skriftliga bevisningen i form av brev och e-postmeddelanden plus alla avlyssnade telefonsamtal gör att det inte råder någon tvekan om att de båda männen ingått i terroristnätverket Ansar al-Islam.
Den anser också att "det kan hållas för visst" att de samlat in eller tagit emot cirka 148 000 dollar (drygt en miljon kronor) som skickats till Ansar al-Islam.
Även om åklagaren inte kunnat bevisa att det var pengar från Sverige som finansierade självmordsattentatet i staden Arbil förra året, där över 100 människor dödades, så har männen deltagit i förberedelserna.
De dömda männen är födda och uppväxta i den kurdiska delen av Irak.
29-åringen säger sig komma från en välbärgad och inflytelserik släkt och säger att han har släktingar på höga positioner inom polisen i irakiska Kurdistan. Han lämnade Irak 1997 och tog sig med hjälp av människosmugglare via Turkiet till Europa. Han uppehöll sig i Österrike, Tyskland och Nederländerna innan han 1999 kom till Norge, där han senare fick asyl efter att ha nekats uppehållstillstånd i Danmark och Sverige. Under en resa till Irak passerade han Sverige, där han träffade en svensk kvinna, som han gifte sig med. Sedan hon fött barn 2002 fick han uppehållstillstånd här. Då tog han det namn, under vilket han folkbokförts och åtalats.
25-åringen uppger att han 2001 greps efter beslut av det kurdiska partiet PUK och att han under 19 dagar torterades och misshandlades. När han släpptes ska han ha fått höra att han dömts till döden. Han flydde då via Turkiet. Han har uppgett att han ville till England, men att en människosmugglare i Grekland uppmanat honom att fly till Sverige. Hit kom han i maj 2001 och hade innan han greps 2004 fått avslag på sin asylansökan och överklagat beslutet. (TT)
Domen i Stockholms tingsrätt den 12 maj 2005 mot de två irakiska kurderna är en länk i den kedja som George W Bush den 11 september 2001 kallade kriget mot terrorismen.
Rättegången har hela tiden följts av amerikanska ambassaden. FBI-folk har bistått de svenska utredarna och också funnits som åhörare i tingsrätten tillsammans med representanter från norska och svenska Säpo. I förundersökningen finns material från tysk, holländsk och norsk polis samt från PUK, det kurdiska partiet, vars ledare Jalal Talabani i dag är Iraks president.
Eftersom terrorismen är gränsöverskridande måste lagstiftningen också vara det. Därför är torsdagens dom den första svenska prövningen av en lag som i stort sett ser likadan ut i hela EU. Den svenska terroristlag som trädde i kraft den 1 juli 2003 är nämligen en tillämpning av det rambeslut som EU fattade redan på hösten 2001. Beslutet är den första internationella överenskommelsen som innehåller en definition av terrorism.
Vice chefsåklagare Agneta Hilding Qvarnström planerade från början ett åtal mot ytterligare två män, som satt häktade i närmare ett halvår 2004. Men domstolen beslutade att de skulle släppas för att bevisningen inte höll för ytterligare en omhäktning. De två männen misstänktes för att ha hjälpt till att rekrytera frivilliga i Sverige för uppdrag i Irak.
En av de personer som figurerar i den svenska förundersökningen ställs i slutet av maj inför rätta i München. Han greps på hösten 2003 och är åtalad både för människohandel och förberedelse för terrorbrott. (TT)
En elev som mobbats eller på annat sätt kränkts har hittills haft mycket svårt att få upprättelse i domstol och ekonomisk kompensation. En ny lag ska stärka elevernas rättigheter, enligt skolminister Ibrahim Baylan som på torsdagen presenterade lagförslaget tillsammans med Mikaela Valtersson, miljöpartiet, och Lennart Gustavsson, vänsterpartiet.
 Alla ska kunna gå till en verksamhet som är präglad av trygghet och respekt. Det är speciellt viktigt för de delar av utbildningen som inte är frivillig (läs: grundskolan), sade Ibrahim Baylan.
Enligt lagförslaget får inget barn eller elev i förskolan, skolan eller vuxenutbildningen diskrimineras på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder.
 Det är rätt otroligt att det skyddet inte funnits tidigare, kommenterade Mikaela Valtersson.
Kränkning på annan grund ska också vara förbjuden. Huvudmannen, den som ansvarar för skolan, får skärpt skyldighet att förebygga kränkningar och riskerar skadestånd om den inte lyckats.
Går ett fall till domstol är det skolan som ska bevisa att inga trakasserier förekommit.
Lagförslaget ifrågasätts från flera håll, bland annat av Sveriges kommuner och landsting.
 Det går redan att stämma kommuner, nu vill man ytterligare inskärpa detta på ett sätt som är litet motbjudande, utifrån att elever och föräldrar ska behöva se skolan som en motpart, säger Louise Fernstedt, avdelningschef vid förbundet.
Också Lärarnas Riksförbund är kritiskt och menar att förslaget kommer att leda till osäkerhet inom lärarkåren.
Lagförslaget om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i förskola, skola och vuxenutbildning:
Ett uttryckligt förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Förbud också mot annan kränkande behandling.Den skolansvarige i många fall en kommun ska upprätta en likabehandlingsplan för att förhindra kränkande behandling. Planen ska ses över årligen.Om den skolansvarige inte arbetar förebyggande eller ingriper mot mobbning/kränkning kan den ansvarige bli skyldig att betala skadestånd.Skolverket samt ombudsmännen mot diskriminering ska se till att lagen följs. Skolverket inrättar ett barn- och elevombud för likabehandling. Alla ombud ska kunna företräda eleven i en rättslig process.Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.
Källa: Remiss till lagrådet. (TT)

Mer läsning

Annons