Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fakta: Kurdisk gerilla i Turkiet

Gerillakrigsstämning rådde på onsdagen kring Gleneagles i Skottland, när G8-ledarna anlände för sitt toppmöte. Anarkister lyckades blockera både motorvägs- och tågtrafik.


Turkiets hopp om EU-medlemskap störs av växande oro i landets kurdiska områden. Såväl gerilla som politiker utnyttjar det känsliga läget för att kräva ökade rättigheter efter lång tid av förtryck.

Annons
Gleneagles, till vardags en lyxig golfklubb, är inneslutet i ett dubbelt metallstängsel patrullerat av poliser från hela Storbritannien.
Stormaktsledarna flögs in till G8:s årliga toppmöte. Militanta demonstranters mål var i stället att hindra den armé av journalister och tjänstemän som under tredagarsmötet bilpendlar från Edinburgh och andra orter.
Men försöken att försätta lyxhotell i Edinburgh i blockad misslyckades.
 10 till snuten. De var väl förberedda, sade svartklädda demonstranter med sydeuropeisk brytning till TT.
 Men det är flera dagar kvar, vi kommer igen.
Under delar av onsdagen låg både bil- och tågtrafik nere när motorvägen A9 och järnvägen som passerar söder om Gleneagles blockerades av sittdemonstranter.
Bob Geldof och Midge Ure, männen bakom den gångna helgens Live 8, hade manat till miljonuppslutning till onsdagens uppföljningskonsert i Edinburgh. Men myndigheterna tvingades erkänna att man inte lyckats skaka fram storbildsskärmar, och vädjade till alla som inte hade biljett till Murrayfield Stadium att hålla sig borta.
För stats- och regeringscheferna väntade en välkomstbankett med Elizabeth II.
Även om trycket mot G8 att göra något åt världsfattigdomen kulminerade med Live 8 fortsätter lobbyaktionerna. "Medan drottningens bankett pågår kommer nästan 5 000 barn att dö av fattigdom i Afrika", skriver hjälporganisationen Oxfam i ett öppet brev.
USA:s president George Bush stod för en mindre omsvängning i klimatfrågan redan under sitt besök i Danmark. Under ett pressmöte medgav han att "mänskliga aktiviteter" kan leda till klimatförändringar. Han slog därmed an en försonligare ton inför G8-mötet, där växthuseffekten är en huvudfråga. Men Kyoto-avtalet säger USA ännu nej till.
G8:s årliga toppmöten följer ett roterande ordförandeskap bland de åtta medlemmarna. Facit från möten under 2000-talet är till stor del högtidliga löften av vilka bara ett fåtal infriats:
Okinawa, Japan, 2000: Bill Clintons sista G8-möte som president, samtidigt som Vladimir Putin gör debut i sammanhanget. G8-ledarna lovar att få ned fattiga länders skulder och bekämpa sjukdomar och svält.Genua, Italien, 2001: Mötet domineras av gatustrider. G8 lovar återigen att bekämpa världsfattigdomen.Kananaskis, Kanada, 2002: Aktionsplaner för att hindra spridning av kärnvapen samt främja utveckling i Afrika antas.Evian, Frankrike, 2003: G8-ledarna kommer överens om ekonomiska reformer i den rika världen och försöker lappa ihop förbindelserna inom G8 efter Irakkonflikten.Sea Island, USA, 2004: Försiktiga överenskommelser om skuldlättnader för världens fattigaste länder. Behovet av en lösning på den israelisk-palestinska konflikten betonas.
(TT)
Seattle, USA, 1999: Antiglobaliseringsrörelser stör WTO:s möte. Utegångsförbud efter sammandrabbningar polis-demonstranter. 525 gripna.Davos, Schweiz, 2000: 2 000 frihandelsmotståndare fördömer Världsekonomiskt forum som ett "möte för mördare", förstör bilar och skyltfönster.Prag, Tjeckien, 2000: IMF och Världsbankens möte drar uppemot 12 000 demonstranter, en del brakar samman med polis.Quebec, Kanada, 2001: Tre dagars strider polis-demonstranter lyckas inte stoppa ett möte med 34 nord- och sydamerikanska ledare. 400 gripna.Göteborg, 2001: 25 000 demonstrerar mot EU, USA och globaliseringen under EU-möte. Hundratalet skadade, varav tre som skjuts av polis.Genua, Italien, 2001: Gatustrider mellan demonstranter och polis vid G8-möte. En aktivist dödas och Genua förvandlas till krigszon.Evian, Frankrike, 2003: G8-möte leder till sammanstötningar.
(TT-Reuters)
 Turkiet vågar inte riskera sin stabilitet, och vi har inget att förlora, säger en kurdisk aktivist i Diyarbakir i Bingölprovinsen i sydöstra Turkiet.
Kurderna beräknas vara omkring tolv miljoner av Turkiets befolkning på cirka 73 miljoner.
För att ha en chans till EU-medlemskap måste Turkiet undvika ett nytt inbördeskrig och då kan regeringen bli mer villig till eftergifter, resonerar många.
PKK-gerillan kräver kurdiskt självbestämmande inom en federal stat, amnesti för rebellerna och frigivning av den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan. Kurdistans arbetarparti, PKK, har på nytt tagit till våld för att nå sina mål. Sedan april har ett hundratal rebeller, soldater och civila dödats i strider och attentat.
Metoden är dömd att misslyckas, menar statsvetaren Dogu Ergil. Men PKK kan skapa problem för Turkiet i förhållande till EU, tror han.
Kurder i allmänhet är trötta på våldet och kurdiska politiker tar avstånd från PKK:s metoder. Men många stöder gerillans politiska krav och vill ha en amnesti.
 Vi måste få in PKK på den demokratiska kampens scen, säger Diyarbakirs kurdiske borgmästare Osman Baydemir.
Många turkar anser att kurderna utnyttjar Turkiets strävan efter EU-medlemskap för att driva sina separatistiska krav under täckmantel av reformer för mänskliga rättigheter.
Turkiet har de senaste åren motvilligt hävt undantagstillståndet i sydöst, tillåtit kurdiska språket i privata skolor och i tv samt beslutat om kompensation till krigsoffer.
En ond cirkel hotar.
 Turkisk nationalism eldar på kurdisk nationalism, säger Dogu Ergil.
Kurdistans arbetarparti (PKK) bedrev mellan 1984 och 1999 väpnad kamp mot Ankara-regeringen. I inbördeskriget dödades omkring 37 000 människor.
När PKK-ledaren Abdullah Öcalan greps 1999 proklamerade PKK ensidig vapenvila.
2002 upplöstes PKK och namnbyten följde. 2004 avblåstes vapenvilan och strider blossade upp igen men i mindre skala än tidigare.
Sedan april i år heter rörelsen åter PKK. Den är stämplad som terroristorganisation av USA och EU.
Det beräknas att cirka 1 500 gerillasoldater nu återvänt med vapen från Irak, dit flera tusen PKK-medlemmar begav sig efter vapenvilan 1999.
Det senaste attentatet skedde i veckoslutet, då ett tåg sprängdes i sydöstra Turkiet och fem människor dödades. (TT)

Mer läsning

Annons