Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pillertrillare på fåfäng jakt

/

Dopning är bara värt förakt i Idrotts-Sverige och de som dopar bespottas i medierna. Men i trappsteget nedanför finns en miljardindustri på ständig jakt efter piller som ska flytta fram prestationsgränsen hos idrottsmän och kvinnor. Det pillertrillas friskt hos svenska idrottsmän och idrottskvinnor.

Annons
Den svenska idrottsrörelsen slösar bort miljontals kronor på onödiga vitaminer och kosttillskott, säger Bengt Saltin, professor i fysiologi i Centrum för muskelforskning vid Rigshospitalet i Köpenhamn.
Jag anser att det kan fungera som en inkörsport till dopning. Idrottsmän vänjer sig vid att käka piller och har man tagit ett steg så är det lätt att det blir ytterligare ett
Bengt Saltin har bland annat tagit fram kostråd till Sveriges Olympiska Kommitté. Därför har också kosttillskott tagits bort helt hos de svenska olympierna. Bengt Saltin har nämligen en klar uppfattning: Kosttillskott är onödiga, både för elitidrottare och motionärer.
En varierad kost som utgår från kunskaper i näringslära är allt som behövs anser han.
Det är bättre och billigare att lägga ut kostråd eller dietlistor på internet än detta miljonslöseri som sker idag.
Men Bengt Saltin för en ojämn kamp mot den miljardindustri som gör stora vinster på människans vilja att få pillerhjälp till framgång.
Bland annat är de stora livsmedelskedjorna inte så glada på mig. De är ju också inne i den här branschen. Men det säger ju inte direkt att här har vi grejer att bygga upp muskelmassa med, utan det är ju mera sköna omskrivningar om hur nyttigt det är.
Också på Livsmedeleverket är man skeptisk till kosttillskott när det gälller idrottsmän.
Det finns ingen vetenskaplig dokumentation på att det ska göra någon större nytta. Det handlar om att äta rätt. Det andra är ofta onödigt och i för höga doser till och med skadligt, säger Åke Bruce, professor på Livsmedelverket.
Sedan finns det andra situationer där det kan vara nödvändigt med vissa tillskott. Barn får AD-droppar, gravida kan få järntillskott och äldre kanske kalciumtabeller. Men när det gäller idrottare så är det onödigt.
Marknaden för kosttillskott är mycket svår att överblicka av flera skäl. Bland annat för att försäljningskanalerna är så många. På apotek, i hälsobutiker, i vanliga livsmedelsbutiker, över internet, på gym med flera ställen säljs kosttillskott i olika former.
Det är också svårt att avgöra vad som egentligen är kosttillskott. I idrottssammanhang brukar man med kosttillskott mena de preparat, pulver, tabletter och vätskor som saluförs som uppiggande, prestationsförbättrande, återhämtningsfrämjande och nedbrytningshämmande.
Enligt Apoteken AB räknar man med att marknaden för vitaminer och mineraler ligger runt 835 miljoner kronor. Naturläkemedel säljs för 1,1 miljard kronor årligen.
Det finns också ett stort mörkertal. När det gäller idrottsmän säljs ju mycket på gym och i andra sammanhang som gör det svårt att beräkna, säger Karin Matsson på Apoteket AB.
Om man går in på nätet och sökordet 1dkosttillskott1d får man en oändlig mängd text att välja på.
Kreatin, fiskolja. Aminosyror, krom, BCAA, ginseng - listan på vad som erbjuds kan göras hur lång som helst.
Och så här kan det låta när ett företag på nätet marknadsför ämnet kreatin: ".1d..du kan träna både hårdare och längre. Med Creatine återhämtar du dig också efter snabbare efter ett hårt träningspass. Allt detta ger dig en anabol verkan utan dopning!1d"
Det är sorgligt. Just kreatin kan vara ett sådant medel som snart återfinns på dopinglistan. Den har viss effekt, det går inte att förneka, och den påminner om effekten av anabola steroider om än i mycket, mycket svagare dos, säger Bengt Saltin.
Karin Mattsson på Apoteket AB, som själva säljer kosttillskott, är också hon orolig över utvecklingen.
Jag var och tittade på Fitnessmässan i Stockholm. Det skrämmer mig att se vilka typer av produkter som säljs där. Det är ingenting som Apoteket vill kännas vid. Det handlar om många unga människor som tror att de är odödliga och inte förstår att det här kan få negativa konsekvenser för dem, säger hon.
Men visst finns det i mängden av preparat sådant som är okej och även i Bengt Saltins värld finns möjligheter till undantag från huvudregeln att det är onödigt.
Elitidrottare som befinner sig en längre tid på träningsläger någonstans där man inte har riktig koll på maten, kan kanske behöva lite vitamintillskott för säkerhets skull.
Hälsokostindustrin ser nog betydligt fler undantag än så och miljardrullningen i pillertrillandet går vidare. Det handlar om stora pengar.
Håkan Söderberg
Faktarutor:
Fakta/ Kosttillskott
Ett nytt direktiv om kosttillskott har antagits i samtliga EU-länder. Men direktivet kommer inte i någon slutversion förrän 2005. Det är frågan om maxi- respektive minidoser som fortfarande diskuteras innan
direktivet kan införlivas i lagstiftningen i de olika EU-länderna. Direktivet syftar till att underlätta konsumentens val vid köp av kosttillskott och ska ge konsumenterna säkra produkter. Handeln inom EU ska förenklas.
Konsumentens val underlättas genom bättre märkningsregler för alla kosttillskott. Kosttillskotten ska märkas med:
- ordet kosttillskott
- uppgift om vilket eller vilka ämnen som karakteriserar produkten
- uppgift om lämplig daglig dos och mängden av karakteriserande ämne eller ämnen i dosen. Det är denna fråga som fortfarande diskuteras.
Dessutom ska de förses med en varning om att överdosering kan medföra hälsorisker samt att produkterna i fråga inte ska användas som alternativ till en variationsrik kost.
Källa: Livsmedelsverket (PM)

Mer läsning

Annons