Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sverige har fått upp ögonen för ljudboken

I år fyller talboken 50 år. Men numer är det inte bara synskadade som lyssnar på böcker. Allt fler läslystna väljer att köpa sin bok på cd och njuta av den i bilen, på joggingturen eller under diskningen.

Annons
För tre år sedan sålde svenska bokhandlar så kallade ljudböcker, oftast på cd-skivor, för 76 miljoner kronor. Året efter steg försäljningen till 79 miljoner, och 2004 var siffran uppe på rekordnivån 96 miljoner kronor. Det motsvarar ungefär fyra procent av den totala försäljningen. Inte så mycket, men trenden fortsätter att peka uppåt.
 Ljudboken växer snabbare än vanliga böcker, jag tror att de kommer att öka med fem till tio procent de kommande åren, säger Kjell Bohlund, vice ordförande för branschorganisationen Svenska Förläggareföreningen.

Avdelning för ljud
Även på biblioteken har lyssnarsuget blivit märkbart. Stockholms stadsbibliotek har nyligen öppnat en särskild avdelning för inlästa böcker. Den största delen är talböcker, som riktar sig till synskadade och personer med andra läshandikapp. Endast de med särskilda behov får låna talböcker. Men inför öppnandet av avdelningen köptes ett stort antal ljudböcker på cd in, och de är tillgängliga för alla.
 Efterfrågan på ljudböcker har ökat lavinartat de senaste åren. Det är jättemånga som har upptäckt att man kan göra så mycket annat samtidigt som man lyssnar på en bok, säger Maria Bylund, tillfällig enhetschef för ljudbiblioteket på Stockholms stadsbibliotek.
När ljudbiblioteket öppnades i mitten av juli fanns omkring 2 000 titlar på cd och kassett. Bara några dagar senare var det rejält utplockat på hyllorna.
 Vi var tvungna att sätta en begränsning på fem böcker per person, säger Maria Bylund.

Bredare sortiment
Enligt Kjell Bohlund på Förläggareföreningen var svenskarna lite sega i starten och nappade inte direkt när ljudboken lanserades för några år sedan. I takt med att såväl bokhandlar som bibliotek och lyssnarklubbar utökar sitt sortiment får dock allt fler upp ögonen för ljudboken. Nu när den är etablerad tror han att den är här för att stanna.
 Man utnyttjar tiden bättre om man lyssnar till exempel när man kör bil eller lagar mat, säger Kjell Bohlund.
Han hävdar att det blir en annan upplevelse att lyssna på än att läsa en bok.
 Ljudböckerna tillför något, det finns en helt ny dimension. Med en bra uppläsning får du mycket mer än om du bara läser romanen, säger Kjell Bohlund.
Ingar Beckman Hirschfeldt är sedan 1989 bibliotekschef för Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Hon hävdar att just uppläsningen skiljer sig väsentligt mellan talboken och ljudboken.
 Talboken är en direktöversättning där inläsaren ska förmedla texten utan sin egen tolkning. För ljudboken är skådespelaren som läser in boken lika viktig, säger hon.

Snabb utveckling
Ingar Beckman Hirschfeldt har följt talbokens utveckling de senaste decennierna. Mycket har hänt under den tiden, och ännu mer sedan starten på 1950-talet. Från början fanns endast ett fåtal titlar i dag blir ungefär en tredjedel av alla landets böcker inlästa till synskadade, dyslektiker och andra som har svårt att läsa en vanlig bok.
Enligt Ingar Beckman Hirschfeldt är Sverige ett föregångsland.
 Folkbiblioteken tog tidigt initiativ på 50-talet, och det som är unikt med Sverige är att man går till sitt närmaste bibliotek och beställer böckerna. I andra länder måste man ringa till ett centralt bibliotek och beställa hem dem, säger hon.

Mer läsning

Annons