Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tandläkarens råd — låt barnen suga

Frågan är inte ny, men ändå högaktuell i småbarnsfamiljen:
Nappen eller tummen när amningen är avslutad?
—  Nappen, svarar tandläkaren Erik Larsson i en studie kring sugandets historia och betydelse.

Annons
 Grundläggande för oss alla är att ta till oss att sugbehovet är medfött och följer oss långt upp i barndomen. Det är inte något som upphör för att amningen avslutas efter kanske sex månader, säger Erik Larsson till TT.
Ett helt yrkesliv har han jobbat med tandreglering och tandvårdsfrågor för barn i Falköping och som professor vid Oslos och docent vid Lunds universitet. Han har ett brinnande intresse för och kunskap om vårt sugande. Inte minst då barnens sugande på tummen eller nappen och de konsekvenser det för med sig.
Sammanställningen The influence of oral habits on developing dentition and their treatment ger en bild av hur vi hanterat sugbehovet genom tiderna.

Amma mera
Sugbehovet är lika gammalt och nedärvt som konsten att gå på två ben. Det fanns en tid när sugandet var en ren överlevnadsfråga. Dels för att få mat, men också tröst och skydd. Än i dag är det vanligt att barn i andra kulturer får tillgång till bröstet ända upp i treårsåldern. Men föreslå det för en modern stressad småbarnsmamma. . .
 Nej, det är klart att vi inte lever den typen av liv i dag, med våra arbeten, resor och så vidare, säger Erik Larsson och fortsätter:
 Men vi glömmer lätt att vårt sätt att leva inte är ett århundrade gammalt. Vårt genetiska arv är betydligt äldre än så.
I sin rapport konstaterar han att små barns sugbehov är en mycket stark drift. Att försöka hindra barnen från att tillfredsställa behovet kanske till och med är rent skadligt för deras utveckling. Dessutom är det ogörligt att på allvar hindra barnet. Det hittar på egen hand en lösning för att kunna suga.

Kontroversiell
Inställningen är kontroversiell. Det finns de som hävdar att det där med sugbehov är något vi kommit på. Man ska till och med se till att ungen inte har något att suga på.
 Helt fel, det är därför rapporten ägnar mycket plats åt att beskriva sugandet ända från förmänniskans dagar och fram till i dag och hur vi genom historien sett på sugandet och amningen, säger Erik Larsson.
Nå, alla småbarnsföräldrar har åtminstone under de senaste årtiondena ställts inför den raka, men ack så svåra frågan: Tummen eller nappen?
 Nappen, både för att det går att ransonera tillgången och för att det lättare att sluta med nappen än tummen, säger Erik Larsson.
Ibland är det helt ute att använda nappar, ibland högsta mode. En liten vandring på stan ger vid handen att nu det är nappen som gäller. I var och varannan barnvagn sitter ett barn med propp i munnen. Men den vanan ogillas av tandreglerare Larsson.

Ransonera
 Nappen ska inte användas hela tiden. Om man tänker på hur man gjorde när barnet ammades och i stället ger barnet nappen som tröst och belöning vid insomnandet så blir det bra.
I jobbet har han sett konsekvenserna av ett för flitigt sugande.
 Bettfel är vanligt med deformation av käkben och tändernas ställning, säger han.
Men om man ransonerar barnet sugandet och ser till att det slutar med nappen före tre års ålder visar hans studier att det mesta rättar till sig. Ju äldre barnet är, desto större insatser krävs för att komma till rätta med skadorna.

Förbered
Alltså ska telningen vänjas av från nappen. Inte det lättaste, vet den som provat. Erik Larssons recept kan tjäna som vägledning.
 Prata om det i god tid, förbered det, gör det till en händelse i samband med något kul. Inför sommaren, till jul, ge nappen till tomten till exempel, säger han.
Själv har han mer än en gång under högtidliga former fått ta emot unga patienters nappar.

Mer läsning

Annons