Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tusentals svenskar olagligt registrerade i polisregister

Tiotusentals personer i Sverige kan ha sina fingeravtryck olagligt registrerade.
Teknik och krångliga regler är förklaringen till att oskyldiga finns kvar i polisens register trots att de ska gallras bort.

Annons
Drygt 200 000 personer har sina fingeravtryck registrerade hos Rikskriminalpolisen i det så kallade Afis, Automated fingerprint identification system. I systemet hamnar dömda brottslingar, men även misstänkta som senare visar sig vara oskyldiga.
Sedan 1999 finns en lag, polisdatalagen, med regler om gallring. Ingen som är oskyldig ska i normalfallet finnas kvar i det sökbara registret lika lite som dömda brottslingar som sonat sitt brott.
Men någon aktiv gallring har inte förkommit under de sex år som lagen funnits, enligt Gunilla Havebro gruppchef på identifieringsroteln hos Rikskriminalpolisen.

Många tusen
Det finns ingen säker siffra på hur många som olagligt är registrerade men enligt uppskattningar på Rikspolisstyrelsen (RPS) och på Rikskriminalpolisen rör det sig om mellan 15 000 och 20 000 personer.
 Man ska inte vara registrerad om man är oskyldig, men gallringen har inte tekniskt gått att genomföra, säger Gunilla Havebro.
Endast personer som är över 80 år eller har avlidit har tagits bort ur systemet samt ett litet antal personer som själva skriftligen begärt att bli bortplockade.
Problemet är att de register som polisen för över misstänkta och dömda inte går att samköra med fingeravtrycksregistret. Dessutom är reglerna för gallring komplicerade samt att det finns övergångsregler från Datainspektionen (DI).
 Det är en fråga om resurser. Varje person måste tas bort ur dataregistret manuellt och sedan ska blanketten med fingeravtryck hämtas ur arkivet och tas bort. Dessutom får vi inte in några uppgifter om vilka som ska gallras, säger Havebro.

Kan utredas
Från DI är budskapet klart.
 Det är inte bra om det stämmer, säger Katarina Högquist jurist på DI som nu överväger att titta närmare på polisens gallringsrutiner. Oavsett om man hänvisar till lagen eller övergångsreglerna ska gallring ske, enligt Högquist.
Rikspolisstyrelsens överdirektör Ann-Marie Begler har i en statlig utredning föreslagit att DNA-registret ska få ungefär samma regler som fingeratvrycksregistret.
 Jag har förstått att det är vissa problem med gallringen och det är naturligtvis inte acceptabelt, säger hon och hänvisar till Rikskriminalpolisen.
Bo Karlström, chef på Rikskriminalpolisens fingeravtrycksenhet, anser att de gjort vad som är möjligt.
 Jag har i skrivelser påtalat att vi måste ha informationen från belastningsregistret för att kunna gallra, men inte fått något svar, säger han.
Förutom de 200 000 personer som är registrerade i det kriminella registret finns även drygt 100 000 asylsökande. När det gäller dessa tycks gallringen fungera. De ska tas kontinuerligt bort av Migrationsverket efter ett antal år eller när den asylsökande blir svenska medborgare.

Mer läsning

Annons