Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

35 000 kartläggs i Norrlands kyla

/
  • Hur klarar vi kyla? Hur kan vi arbeta i kyla? Vilka sjukdomar påverkas av kyla? Det vill Norrlandsforskarna ta reda på.
  • Ingrid Liljelind.

Hur skyddar vi hälsan bäst mot vårt bistra klimat i Norrland?
Frågan ska nu kartläggas i en brett upplagd studie som omfattar 35 000 personer.
Rätt kunskap är viktigare än rätt kläder.

Annons

I dagarna går en enkät ut till tusentals slumpmässigt utvalda invånare i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Frågorna handlar om sjukdomar och besvär i relation till kyla. Forskarna vill ta fram ett underlag för att förebygga och skydda mot hälsorisker som beror på köld, skriver allehanda.se.

– Vi vet inte så mycket om hur folk påverkas av kylan i norr, man har bara forskat om det i Norge lite grann, säger Ingrid Liljelind, på Arbets- och miljömedicinska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

I klartext tycker hon att den här specifika faktorn för norra Sverige ett försummat kapitel.

– Försummat är ett starkt ord. Men jag kan hålla med. Man har intresserat sig mer för värme än för kyla. Varför vet jag inte.

Köld och kyleffekt påverkar hälsan på flera sätt. Förfrysningsskador ligger närmast att tänka på. Men kyla är också en riskfaktor för stroke och hjärtinfarkt och för smärta i muskler och leder.

Kyla kan dessutom förvärra kärlkramp i hjärtat eller i fingrar, så kallade vita fingrar, och kyla kan höja blodtrycket. Även astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, kan påverkas till det sämre.

Särskild kontroll på de medicinska aspekterna har läkaren Tohr Nilsson på Arbets- och miljömedicinska kliniken i Sundsvall.

I Norrlandsprojektet letar man efter personer eller grupper som är speciellt utsatta för hälsorisker från kyla. Helt slumpmässigt är därför inte urvalet.

– Hur vanligt är exempelvis förfrysningsskador? Skiljer det mellan inland och kust? Vi har styrt och gjort ett stratifierat urval i enkäten så vi täcker in alla klimatzoner, säger Ingrid Liljelind.

Syftet är inte i första hand att hitta mediciner eller behandlingsmetoder. Syftet är att förebygga.

Faktorer som beaktas är modeväxlingar, ogynnsam klädsel, övertro på att dagens kommunikationsmedel inte ska krångla och ett förlorat riskmedvetande. Globala klimatförändringar och beredskap inför stora plötsliga omslag i väderlek, temperatur och nederbörd vägs också in.

Enkäten är ett första steg. Genom den hoppas man hitta grupper som kan studeras i detalj och även enskilda fall som kan undersökas kliniskt. Horisonten ligger år framåt.

– Vi hoppas på långvarig forskning i flera olika spår som löper över lång tid. Kanske hittar vi en grupp eller kohort som man följer länge.

Mer läsning

Annons