Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Här utbildas framtidens poliser: "En möjlighet att göra skillnad"

/
  • Pontus Sandin är snart färdigutbildad polis och hoppas bli placerad i hemorten Örnsköldsvik.
  • Tina Söderström från Kramfors valde att utbilda sig till polis trots att hon är färdig socionom.
  • Världen förändras och det ställer högre krav på polisen i framtiden, menar läraren Åsa Sjöström.
  • Polisstudenter övar i uniformer, det är skarpt läge och allt ska vara så realistiskt som möjligt. Den här dagen övar man radio och taktiskt samband.
  • Lars-Erik Lauritz, föreståndare för polisutbildningen, vill att utbildningen i framtiden blir akademisk, mer lik en traditionell högskoleutbildning.

Majoriteten är män och födda i Sverige, men andelen kvinnor har ökat.
Mognad, lyhördhet och flexibilitet är egenskaper som värderas högt vid intagningen.
Tina Söderström, 27, är utbildad socionom och uppfyller alla kriterier.
På Polishögskolan i Umeå utbildas hon för att bli framtidens polis.
– Det är en möjlighet att göra en meningsfull skillnad, säger hon.

Annons

Läs mer om #Polisgranskningen här.

De första studenterna kommer samtidigt med det bleka morgonljuset till polisutbildningens lokaler i Umestan denna decembertorsdag. Utomhus, på det stora övningsområdet, har en tunn ishinna lagt sig.

Tina Söderström kom in andra gången hon sökte. Att hon har lång arbetslivserfarenhet inom kriminalvården och dessutom är utbildad socionom sågs som ett plus vid antagningen.

Tina är inne på andra terminen. Om knappt två år är hon redo att ge sig i kast med utmaningen att bli framtidens polis. Förhoppningen är att få jobba i yttre tjänst.

– Det kan låta enkelt, men jag vill göra en insats. Hjälpa människor. Och jag tror att som polis kan man göra skillnad, säger hon.

Hemorten Kramfors står inte högst på önskelistan när det gäller val av placeringsort.

– Jag vet att man som nybliven polis kan hamna var som helst. Men jag hoppas på att hamna i någon storstadsregion.

Vad tror du krävs av en bra polis?

– Man måste vara lugn och trygg som person, noggrann och flexibel för att orka med tempoväxlingarna i yrket.

Första terminen innebar mycket teori och plugg. Nu är Tina inne på andra terminen och de praktiska övningarna har blivit allt fler. Den här dagen har hon övat självförsvar i den röda längan med träningslokaler på det gamla regementsområdet I 20, Umestan.

– Vi kan ha övning här tidigt på morgonen och någon timme senare kan det vara lektioner på universitet en bra bit bort. Ja, det blir en hel del kuskande.

Lars-Erik Lauritz, föreståndare för polisutbildningen, är införstådd med problemet och berättar att en ny byggnad ska uppföras på universitetsområdet med planerad invigning 2018.

– Då kommer all utbildning att vara samlad på en och samma plats, säger han.

Tidig morgon har övergått i sen förmiddag och på en annan del av övningsområdet har Pontus Sandin, 27, radio och taktiskt samband. Polisstudenter övar i uniformer, det är skarpt läge och allt ska vara så realistiskt som möjligt.

Pontus är inne på upploppsrakan i utbildningen och hoppas på tjänstgöring hemma i Örnsköldsvik. Det är inte bara intresset för hockeylaget Modo som lockar

– Jag har velat bli polis för att man får vara med och bidra till samhället, hjälpa människor och öka tryggheten. Det skulle kännas bra att få "komma hem" och göra något betydelsefullt, säger han.

Läraren Åsa Sjöström har som merparten av utbildningens 20 lärare en polisiär bakgrund. Möjligheten att kunna påverka och utbilda framtidens poliser är drivkraften. Världen förändras och det ställer högre krav på polisen i framtiden, menar hon.

– Vi som förmedlare av budskap måste hela tiden ha ett kritiskt granskande perspektiv. Det är en utmaning.

Sedan 2007, när Åsa började som lärare, har utbildningen förändrats. Hon menar att man blivit mer ifrågasättande och ser organisationen med nya ögon.

– Det är ett slitet uttryck, men vi ska spegla samhället. Människor ska kunna identifiera sig med våra poliser. Det har blivit bättre, men fortfarande är det fler män än kvinnor som antas till polisutbildningen, till exempel. Vi måste också bli bättre på att diskutera mångfald.

Lars-Erik Lauritz ser det som ett problem att så få utlandsfödda svenskar söker till polisutbildningen.

– Vi skulle gärna se att andelen sökande med annan etnisk bakgrund än svensk ökar för att få en poliskår som motsvarar det samhälle vi lever i.

Hur ska det gå till?

– Ja, det är ingen enkel fråga. Det går cirka 13 sökande på varje utbildningsplats och några faller ju på bristande språkkunskaper.

Mörkret sänker sig tidigt den här tiden på året i norr och det är upplyst i beteendevetarhuset där en del av den teoretiska utbildningen bedrivs när vi hälsar på. Just närheten till universitetet och andra utbildningar är en stor tillgång, menar Åsa Sjöström.

– Förutom den kompetens vi besitter som poliser kan vi ta hjälp av pedagoger, beteendevetare och jurister som är kopplade till universitetet, säger Åsa.

Lars-Erik Lauritz förhoppning är att polisutbildningen i framtiden blir akademisk, mer lik en traditionell högskoleutbildning. I dag är det en eftergymnasial utbildning på fem terminer som bedrivs vid Linnéuniversitetet, Umeå universitet och Södertörns högskola.

– En treårig utbildning krävs för att alla moment ska få det utrymme de kräver. Då öppnas också möjligheter för viktig polisforskning så att vi får svar på om vi gör rätt saker på rätt sätt.

Mer läsning