Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hen har kommit för att stanna

/
  • Louise Holmer och Daniel Wojahn föreläste om kön och genus i språket. Karina Vennerbring tog emot från Klarspråk i Västernorrland.

Varifrån kom hen? Jo, till slut kom hen i Svenska Akademiens ordlista.
Och snabbt har hen etablerat sig i språket.
Det gäller inte bara i media utan även hos en lång rad myndigheter i Västernorrland.

Annons

– Hen är här nu och jag vågar påstå att hen är här för att stanna.

Det konstaterar Louise Holmer, doktorand i nordiska språk med historisk inriktning på Göteborgs universitet och en av redaktörerna för Svenska Akademiens ordlista (SAOL).

I den första upplagan som gavs ut 1874 var det bara "Henne" som klämde sig in mellan "Hemul" och "Herberge". I den senaste utgåvan från april i år har det könsneutrala "hen" också tagit plats som ett av ett hundratal svenska pronomen.

Detta efter några år av strid och motstånd. För ordlistans del var det avgörande steget att hen började användas mer allmänt i tidningsartiklar under 2013.

Ett argument emot att "hen" redan finns i språket, med annat uttal och i betydelsen "brynsten", vägde lätt i sammanhanget. Det finns gott om ord som stavas lika men betyder olika.

En plats i SAOL ger status och legitimitet. Trots att ordet mött protester sprids det nu flitigt även i myndighetssvenskan.

Resultatet var slående och tydligt när nätverket Klarspråk i Västernorrland höll seminarium om kön och genus i språket på länsmuseet i Härnösand.

Exempelvis säger Bolagsverket okej till hen när ordet kom med i ordlistan, Försäkringskassan använder uttrycket sedan flera år tillbaka, i Sundsvalls kommun, Härnösands kommun och på Mittuniversitetet är det fritt fram och upp till var och en och på länsstyrelsen används hen när det uppfattas som passande.

Hen har etablerat sig och har kommit för att stanna.

– Det törs jag nog lova, säger Louise Holmer, en av föreläsarna på språkseminariet.

Daniel Wojahn, doktor i nordiska språk på Uppsala universitet och Södertörns högskola, fyller på historieskrivningen med hur hen har vuxit genom språkaktivism.

– Hen har funnits sedan 1960-talet. Runt millennieskiftet blev det känt när det användes av transpersoner. Ordet är viktigt för berörda för att känna att de finns till.

– Språket är med och konstruerar samhället. Språk kan förändra hur vi ser på verkligheten. Språk kan förändra hur vi ser på kön och sexualitet, säger han.

Mer i skymundan uppgraderades Svenska Akademiens ordlista även på andra sätt kopplat till kön och genus i våras.

In kom exempelvis ord som förmoder, cisperson (motsatsen till transperson), hbtq och stjärnfamilj. Ut åkte bland annat skrivflicka, kvinnfolksgöra och våningsstäderska.

Mer läsning

Annons