Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dags att hyfsa språket?

/
  • Kloka barn: Harald Mas, Oscar Holmgren, Freja och Klara Westergren vet mycket väl varför man inte ska svära – det är
  • Ett gäng nybakade 7-åringar Harald Mas, Klara Westergren och Oscar Holmgren – som precis börjat förskoleklass i Grycksbo och tycker att det är lite fnissigt att få prata om svordomar.
  • Jenny Klefbom, psykolog, specialiserad på barn och ungdomar, tycker att det är viktigt att prata om vad orden gör med oss, hur ett

Tar du barnens svordomar med en axelryckning? Eller är du för nolltolerans mot "fula ord"?
– Vill man förändra – ska man börja med sig själv, säger Jenny Klefbom, psykolog, specialiserad på barn och ungdomar.

Annons

Det är lite småspänt och fnittrigt kring bordet. Tre sjuåringar som just börjat i första klass i Grycksbo utanför Falun och deras småsyskon är samlade för att prata svordomar och när jag först frågar om de kan några blir det alldeles alldeles tyst, men snart kommer Oscar och Harald i gång:

– Fuck you.

– Jävlar.

– Fan.

Alla tre – Klara, Oscar och Harald – är överens om att man inte ska svära. De vet också varför; det är ful ord.

Pojkarna använder svärord, men Klara svär aldrig och brukar tillrättavisa sin mamma när hon svär:

– "Men mamma vad sa du nuuu" säger jag då.

Alla tre är också överens om att de flesta vuxna svär:

– Min pappa svär, säger Oscar.

– Min mamma säger fan och skit, säger Harald.

– Ibland svär mamma när hon tappar en kastrull i golvet, säger Oscar.

Klara säger att hon tycker att det är värre när vuxna svär än när barn gör det:

– Vuxna borde veta bättre, de har ju levt längre än oss.

Barnen berättar att det är när man är arg eller vill vara taskig mot någon som man använder svordomar:

– Någon kan bli ledsen om man säger svärord till den, säger Harald.

– Ja, det är inte snällt, fyller Oscar i.

Harald talar om att hans familj ett tag hade en "svärlåda" hemma, en sorts spargris där den som svor fick lägga i pengar. Tyvärr funkade det inte i längden:

– Ibland la man inte i trots att man borde ...

Det absolut värsta svärord som Oscar kan komma på är "fuck you bitch". Och när jag frågar vad det betyder får jag veta:

– Stick och brinn åt helvete.

Svordomar används ofta för att utrycka just starka känslor. I dag tycker många att det är okej att använda vissa svordomar som förstärkningsord för att utrycka just ilska. Det är mer som kraftord att ta till när man till exempel kommer försent till busshållsplatsen och ser rumpan på bussen som susar iväg: "Jäklar jag missade bussen!"

Genom århundradena har människor alltid använt svordomar, men på olika sätt och varierade mycket beroende på klass och kön. Länge dominerade de "gudliga" svordomarna, men i dag är vi knappt ens medvetna om att vi svär när vi säger saker som: "Jösses! och "herregud!".

Bruket att svära har gått lite upp och ner genom århundradena. Under 1800-talet gick det ner för att sedan under 1900-talet återigen bli vanligare, nu med mer diaboliska utryck som "helvete" och "jävlar". Någonstans runt millenniumskiftet ändrade svordomarna karaktär igen, det var nu könsorden gjorde entré - något kan plötsligt vara "fittigt" och man kan "kuka ur". En ganska ny företeelse är även engelska svordomar som är vanliga bland unga.

Det är också här – vid de nya svordomarna – som jag som förälder tycker att det börjar bli svårt. "Hora" är till exempel inte ett ord om jag vill att mina barn överhuvudtaget ska använda. Vad är bara en jargong som markerar samhörighet och när blir språket nedsättande och kränkande? Var går gränsen?

– Det beror på, säger Jenny Klefbom, psykolog, specialiserad på barn och ungdomar och börjar förklara att svära är ett normbrytande beteende och att om vi som vuxna själva använder svordomar så får vi räkna med att barnen också gör det.

– Om en person sällan svär så reagerar vi, detsamma gäller för små barn. Om en tre- eller fyraåring svär är det lätt att tänka att något är fel, för så ska inte små barn göra. Däremot sju-, åtta- och nioåringar börjar ta efter kompisarna, i den åldern vidgas vyerna med fler sociala kontakter och barnen är inriktade på sina kompisar. Sedan är barn olika en del är mer utåtriktade och bättre på att smälta in, sociala kameleonter som anammar andras beteende, medan andra inte alls blir lika påverkade av grupptryck och normer.

Om barnen är yngre, i förskoleåldern, så tycker Jenny Klefbom att det är viktigt att prata med barnen om svordomar och inte bli arga på dem.

– Ofta vet de inte vad ord som "fuck" och "bitch" betyder. Det är bara efterapningar och de menar inte så mycket med det. Då är det bättre att som förälder inta en undervisande hållning, men man behöver inte berätta om vad orden betyder exakt. Det är bra att tala om för barnet att det kan vara väldigt sårande och att man ska undvika den typen av ord. Barnet ska inte klandras för det den inte förstår.

När det gäller äldre barn så blir det ännu viktigare att prata om vad orden gör med oss, koppla det till en diskussion om människosyn och vilka relationer vi vill ha med varandra. Jenny Klefbom berättar som exempel att hon för ett par år sedan jobbade i en sjätteklass med en tjejgrupp. Skolan hade valt att ta in experthjälp för att få hjälp med samspelet i gruppen:

– Det visade sig att tjejerna var ledsna för att språket var så hårt och så var det mycket pedofilprat, det här var ett par år sedan. Vi hamnade i konkreta samtal. "Vad är en hora?" Vi vet vad det är, och är det då rimligt att kalla Lisa, tolv år, en kvinna som säljer sexuella tjänster? När man bröt ner det så blev det ju nästan humoristiskt. "Varför säger killarna det?" Jo de vill vara taskiga, de skulle lika gärna kunna kasta lite lera. Det är en jargong.

Det är viktigt att sätta in språkbruket i sitt sammanhang och att se att olika faktorer samspelar, hur också både kultur och populärkultur påverkar. Till exempel Svenska kyrkans svagare position i samhället och hiphop kulturens texter. Om inte "jävlar" fungerar längre för att få "tanter att snörpa på munnen" så flyttas positionerna fram.

Ska man ha nolltolerans mot svordomar, tycker du?

– Skolor ska ha samtal inte förbud, förbud har oftast motsatt verkan.

Källa: Ulla Stroh-Wollin, forskare i nordiska språk (UR Samtiden - Språkforum 2013)

Mer läsning

Annons