Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Fel att dra slutsatser”

/

Frågan om organiserad kriminalitet i samband med tiggeri har utretts i anslutning till frågan om hemlöshet.

Annons

Frågan om organiserad kriminalitet i samband med tiggeri har utretts i anslutning till frågan om hemlöshet.

– Men det jag, kommunerna och frivilligorganisationerna kom fram till, var att det inte fanns några bevis för organiserad kriminalitet, säger socialdepartementets tidigare nationelle samordnare i hemlöshetsfrågor Michael Anefur.

Vi berättade i lördags om polisen i Gävleborg som undersökt en större grupp i Hälsingland som ägnar sig åt tiggeri. Polisens slutsats är att gruppen är organiserad men att utredningen inte kunnat visa att det är organiserad kriminalitet. De ärenden som anmälts har lagts ner i brist på bevis.

– Det enda konkreta förslaget är att förbjuda tiggeri. Det kan innebära att människor inte kommer hit och att de lever i ännu sämre förhållanden och större risker än de gör här, säger Michael Anefur. (KD) som fram till förra sommaren var nationell samordna i hemlöshetsfrågor.

Polisen efterfrågar politiska initiativ för att den har svårt att utreda anmälningar om människohandel.

– Jag kan förstå uppgivenheten och frustrationen från polisens sida när de som gjort anmälan inte vill berätta. Men det går inte att sätta likhetstecken mellan att människor inte vill medverka och att det inte går att utreda en anmälan. Det är jätteviktigt, säger rättsexperten Sven-Erik Alhem, som är före detta överåklagare.

Han kan inte ta ställning till polisens utredningsarbete i det här fallet men understryker vikten av att vara försiktig med slutsatser när en utredning läggs ner i brist på bevis.

– Om utredaren sätter punkt tidigare, så finns det risk för utpekanden som kan få negativa följder för andra människor som ägnar sig åt tiggeri, säger Sven-Erik Alhem, som är före detta överåklagare.

Enligt Gävleborgspolisens utredning uppger människorna i tiggargruppen att de får in runt 300 kronor per dag när de tigger. Det finns anledning att ifrågasätta den uppgiften menar samordnaren, även om hans utredning avslutades till midsommar förra året.

– Vi har inte sett att tiggeriet handlar om mycket pengar. När vi pratade med tiggarna i Stockholm och Göteborg rörde det sig om 60–80 kronor per dag, säger Michael Anefur.

Polisens spaningsarbete visade att några medlemmar i gruppen hade i uppgift att samla in pengar från gruppmedlemmar under tiden de tiggde.

– Om någon agerar bank innebär det inte att någon tar pengarna från dem. Det är organiserat men det är inte brottsligt, säger Michael Anefur.

Han anser att de sociala problemen kring tiggeriet inte går att lösa i Sverige, utan det måste ske i deras hemländer. Svenska politiker måste använda de medel som finns inom ramen för EU.

Gruppen av tiggare ska enligt polisen ha betalat en miljon kronor för sitt boende på en camping under det senaste året. Det förnekas av campingägaren Alf Kanon.

– Det har som mest varit 120 personer här och de har varit här sedan augusti ifjol. Jag förstår inte varifrån polisen tar sina uppgifter, säger Alf Kanon.

I mars 2014 bodde en grupp bulgariska medborgare på campingen då tidningen kom på besök. De ägnade sig åt tiggeri men ville inte uttala sig i till reportern. Enligt Alf Kanon finns den gruppen nu i Gävle.

– Många bulgarer hyr tydligen lägenheter i Gävle och Sandviken, säger Alf Kanon.

Just nu finns det ett fyrtiotal bulgariska gäster på campingen och han förväntar sig att de kommer att resa vidare inom kort.

– Nu börjar turistsäsongen. Det kom en grupp i går som ville hyra men jag kan inte ge dem ett paketpris så att de har råd att bo här, säger Alf Kanon.

Han ifrågasätter polisens bedömning att det är en stor organiserad grupp som bott på campingen.

– Som jag uppfattar det åker de familjevis. Passen visar att de har familjnamn, säger Alf Kanon.

Mer läsning

Annons