Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Äggdoft försatte möss i dvala

I USA har forskare lyckats försätta möss i dvala. Tidigare ansågs detta omöjligt eftersom möss, liksom människor, inte är fysiologiskt anpassade för att sänka sin kroppsrytm.

Annons
Metoden som de amerikanska forskarna använde sig av är märklig. De lät mössen andas in luft utblandad med vätesulfid, samma gas som bildas i ruttnande ägg.
Vätesulfid är dödlig i stora mängder, men den produceras också naturligt i små mängder av de flesta däggdjur och tros spela en viktig roll för regleringen av kroppstemperatur och ämnesomsättning.
Mössen som andades in den illaluktande gasen blev ganska snabbt medvetslösa. Men de svimmade inte av på normalt sätt, utan föll in i ett dvalliknande tillstånd som man trott att endast djur som sover äkta vintersömn var kapabla till.
Mössens kroppstemperatur sjönk med 20 grader och deras andningsfrekvens minskade från cirka 120 till under 10 andetag i minuten.
Efter sex timmar pumpades den förorenade luften bort och ersattes av vanlig, frisk luft. Mössen kvicknade nästan omedelbart till. Enligt forskarna verkade de inte ha tagit någon skada av behandlingen.

Rymdfärder
Teoretiskt borde djur som saknar fysiologiska anpassningar för äkta vintersömn kunna påverkas negativt av sänkt kroppstemperatur. Risken för bestående skador på hjärnan har exempelvis bedömts som relativt stor.
Men experimentet antyder i stället att det är fullt möjligt att sänka ämnesomsättningen och kroppsrytmen hos många djurarter. Upptäckten har redan gett upphov till spekulationer om vad den kan innebära för framtiden.
Ingen vet ännu om det går att göra på liknande sätt med människor, men om så är fallet öppnar sig många möjligheter. Genom att sänka ämnesomsättningen sjunker kroppens syrebehov dramatiskt. Detta kan kanske utnyttjas vid cancerbehandling och traumasituationer.
På sikt kan metoden också revolutionera utforskningen av rymden. Om det är möjligt att försätta astronauter i dvala blir långa, bemannade rymdfärder lättare att utföra.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science (050421).

Mer läsning

Annons