Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Allt fler barn dåliga på att läsa

Pojkarna halkar efter i skolan, inte minst i läsning.
Och allt fler både pojkar och flickor kan inte läsa ordentligt.

Annons
Mönstret är tydligt: Pojkarna hänger inte längre med flickorna i skolan.
Även om det är svårt att jämföra över tid talar mycket för att pojkarna under de senaste decennierna tappat sitt försprång till flickorna i matematik och naturvetenskapliga ämnen. I svenska, eller läsförmåga, har flickor alltid visat bra resultat och gapet mellan dem och pojkarna tycks ha ökat. Tendensen märks i alla samhällsklasser, i alla delar av landet.
Om skolan därmed har lyckats med flickorna eller misslyckats med pojkarna går inte att säga, konstaterar Mats Björnsson vid utbildnings- och kulturdepartementet som nyligen presenterat en rapport om könsskillnaderna i skolan.
 Om inte tendensen förbättras vad gäller pojkarnas läsförmåga är det allvarligt. Det är för många pojkar som läser alltför dåligt.

Förstår inte
Samtidigt finns tecken på att en växande andel barn, både pojkar och flickor, har svårt att bearbeta skriftlig information. Ulrika Wolff vid Göteborgs universitet har i sin doktorsavhandling analyserat data om nioåringars läsförmåga 1991 och 2001. På de tio åren hade den grupp vuxit som visserligen kunde läsa orden, men hade svårt att förstå vad texten handlade om.
 Man kan också säga att det fanns fler medelgoda eller goda läsare 1991 än 2001. Det rör sig om en minskning från cirka 75 till 65 procent, säger hon.

Konkurrens och tidspress
Frågan är varför läsningen vållar bekymmer, framför allt för pojkar.
 Skolan ska ta sig an större problem med sämre lärarkompetens, summerar Mats Myrberg, professor i specialpedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm.
Han syftar på att 1990-talets lärarutbildning inte gav lika goda kunskaper i läs- och skrivinlärning som tidigare.
 Det blir ett tilltagande problem eftersom många av veteranerna med gedigen utbildning i läs- och skrivpedagogik går i pension. Därför kommer vi att få en svacka innan de som valt att specialisera sig i den nya lärarutbildningen kommer ut.
Mats Myrberg pekar också på att i hela samhället har böckerna fått ökad konkurrens av andra medier.
 Vi har också tidspressen, inte minst för småbarnsföräldrar. De tycker säkert att det är viktigt med barnens språkutveckling, men tror att det räcker med tv och video. Men högläsning går inte att ersätta, säger han.
Mats Myrberg understryker att lässvårigheter inte är ett exklusivt pojkproblem, men det är de som väljer bort läsningen.
 Jag ser det som ett jättebekymmer, för skolan och samhället i stort. Vi får en grupp män som inte klarar eller inte vill ta steget in i utbildningssamhället, säger han.

Olyckligt grabbideal
Skolan borde väcka läsintresset, men tycks inte räcka till. Det är inte så konstigt för motkulturen är väldigt stark, menar Gunilla Molloy, universitetsadjunkt i svenska vid Lärarhögskolan i Stockholm.
Hon har skrivit en avhandling om tonåringars attityd till skönlitteratur i skolan och ser att många pojkar fortfarande formas av ett grabbideal där den som är stor, stark och kaxig vinner respekt. Inte den som läser för det är tjejigt.
 Att visa att man är intresserad av att läsa kan vara så svårt för en del pojkar att de hellre låter bli, säger hon.
Därmed missar de grunden för att kunna läsa och bearbeta inte bara litteratur utan alla slags texter kritiskt och självständigt en förmåga som blir allt viktigare.
 Så länge män utanför skolan visar upp en bild av att det är oviktigt att läsa jobbar skolan i hård motvind. Pojkar behöver fler förebilder än svenskläraren, säger Gunilla Molloy.

Mer läsning

Annons