Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Avfrosta ditt hjärta i väntan på sommarens solsken

/

Annons

Vart är värmen? Varför håller kylan i sig? Nej, jag menar inte vädret. Kan vi inte leva i ett samhälle där vädret inte är den ensamma faktorn till att sätta ett leende på våra läppar.

Vi har allt och lite till. Jag talar inte om den senaste telefonen eller de snyggaste byxorna eller de mest glänsande fälgarna. Vi har allt det där som man i andra delar av världen är beredd att offra sitt liv för. Våra älskade föräldrar behöver inte ge sig ut i strid för att hålla familjen trygg, de behöver inte bunkra upp mat för sämre perioder, våra syskon måste inte gå ut och demonstrera med livet som insats för att få göra sin röst hörd, för att kanske få vara med och påverka sin egen framtid.

I Sverige har vi möjligheter, vi har möjligheten att känna oss trygga i ett hem, vi har möjligheten att gå och lägga oss mätta, vi har rätten att uttrycka oss, rätten att rösta och faktiskt påverka vår egen framtid.

Listan kan göras lång och förmodligen är detta sådant som ni alla vet om och som är så självklara, ändå är vårt inledande fokus varje dag huruvida solen skiner eller inte. Solen skiner säkerligen i Syrien, solen skiner säkerligen i Kurdistan, solen skiner säkerligen i Iran och Haiti men rädslan inom varje människa där för om de kommer att överleva Isis attacker, överleva en regims förtryck eller klara sig utan vatten, skuggar säkerligen hela deras liv.

Låt oss inte vara beroende av strålarna från ovan. Varje dag missar vi månens vackra sken i väntan på nattens solnedgång. Öppna upp ögonen, låt oss med hjälp av tacksamheten för vad vi har här och nu, alstra den värmen som vi så suktar efter.

Skapa värmen.

Börja med att resa blicken när du kliver på bussen och säg hej till chauffören, våga knacka på grannen och fråga hur den mår, vinka åt dagisbarnen som springer förbi i små söta lysande västar, krama om din kollega när den har en jobbig dag, tacka sköterskan som precis plåstrade om någon du älskar. Det kostar oss inget, absolut ingenting. Våga se en främling som en blivande vän, i absolut värsta fall så har du kanske lyckats sätta ett leende på någons läppar.

Den personliga sfären som vi så gott talar om har blivit en kall opersonlig mur. Riv den, våga släppa in värmen från dina medmänniskor så kanske inte solen behöver bli så överbelastad som ensam källa till värmen i våra liv.

Värmen börjar inom oss, om vi bestämt väljer att sitta i vårt hörn, springa i vårt lilla hamsterhjul dag in och dag ut och aldrig lyfter blicken så kan vi inte se vad livet har att erbjuda.

Jag börjar med mig själv, jag ska sluta fråga om vädret, jag ska börja resa blicken för att se allt annat fint som jag har runt mig.

Sanaz Tarlani

Ny ST-krönikör och jurist med Sundsvallsrötter. Lever efter tron att vågar man inte satsa på grund av rädslan att förlora kan man inte vinna. Mejl: info@sanazjuristfirma.se

Mer läsning

Annons