Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Din midsommarnattsdröm – hur ser den ut?

/

Annons

I dag, den tjugotredje juni, är det enligt gammal hävd den riktiga midsommarafton, det vill säga då natten är som kortast innan vi åter går mot mörkare tider. Men så fick de för sig att flytta dagen till närmaste helg, och den kortaste natten är numera två dagar/nätter tidigare. Hänger ni med?

Midsommaraftonen flyttar alltså omkring, ingen ordning alls, men trots det lyckas man sällan pricka in bra väder. Har kollat i mina dagböcker – en ovärderlig källa för minnet – för de senaste arton åren, och där visade det sig till min förvåning att resultatet blev fifty-fifty, det vill säga lika delar regn och solsken med viss slagsida åt kyla och regn. Enbart minnet kan man inte lita på för det minns bara uselt väder.

Som barn lyste solen jämt. Eller rättare sagt, man reflekterade inte över sådana petitesser. Det kunde vara jättetrist en solig dag och hur kul som helst en regnig. Som vuxen önskar man att de yttre ramarna ska vara perfekta.

Hur ser din midsommarnattsdröm ut? Den frågan ställdes till några tillfrågade personer i ST. Det slog mig att den yngsta i skaran, en tonåring, önskade sig lugn och ro och att vara tillsammans i familjen. Jag tolkade genast hennes svar som att det fanns farhågor för motsatsen. Det är ju tyvärr ett känt faktum att högtidsaftnar och fester har en tendens att spåra ur och bli ett litet helvete i stället, särskilt för barnen som ibland tar på sig skulden. Min barndoms jular var sådana svarta hål som jag fortfarande bär med mig och som ger mig ångest och magont när någon tittar för djupt i flaskan.

Hur ser då min midsommardröm ut? Kan inte påstå att jag har så många drömmar kvar, men jag minns en midsommar för några år sedan som höjer sig över andra fina minnen. Det var ute i Fagervik bland goda vänner. En sällsynt kväll då man kunde gå utan strumpor och skor, och vi kunde sitta ute halva natten, till och med myggorna hade tagit ledigt. En i sällskapet trakterade gitarr och vi sjöng och njöt av naturen och sommarnatten och Rosa på bal och Calle Schewens vals som vi naturligtvis inte kunde texten till för det är vi svenskar dåliga på trots att vi har en sådan fantastisk visskatt i det här landet.

I våra grannländer Norge och Danmark firar de inte midsommar som vi utan i stället St. Hans-afton den 23:e, vilket kommer av Johannes (Döparen) som har namnsdag den 24:e. Då tänder de eldar för att jaga bort onda väsen men framförallt handlar det om att fira sommarsolståndet. Läser på Google att även svenskarna tände eldar på midsommaren, men det förbjöds när kristendomen infördes. Det ansågs vara hednadyrkan. Majstången är väl också lite ogudaktig, men vem bryr sig väl om det!

Mer läsning

Annons