Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Disputerar om fjällbjörk

/

På fredag försvarar Christina Borg, Borsgjö, forskare vid Uppsala universitet sin avhandling om fjällbjörk.
Avhandlingen handlar om att den allt oftare drabbas av frysskador.

Annons
Efter fem års forskning lämnar hon på fredag fram sin avhandling för en åhörarskara av släkt och vänner och opponenter.
Jag tror att det kommer att vara ett 80-tal personer som kommer att sitta och lyssna. Av dem är ett 20-tal släktingar, berättar Christina Borg.
Att fjällbjörkens skott kan drabbas är känt sedan tidigare. Men de senaste 15 åren har detta hänt allt oftare.
Och det är här som Chrsitina Borg i sin avhandling visar hur fjällbjörken gör för att återhämta sig efter sådana skador.
I nordligaste Skandinavien domineras landskapsbilden av fjällbjörken som oftast är det enda skogsbildande trädet. Livsvillkoren för växtligheten ovan polcirkeln präglas av stora temperaturvariationer, och en kort tillväxtsäsong, konstaterar Christina Borg i sin avhandling.
I Abisko har det vid flera tillfällen under 1990-talet förekommit att fjällbjörkar förblivit kala fram till midsommartid på grund av frysskador. Och Abisko har sedan länge varit föremål för vetenskapliga studier och sådana skador har noterats tidigare. Men har inte varit vanliga.
Men de senaste åren har det varit relativt vanligt. Det har hänt fyra gånger sedan 1991. Det tycks ha hänt något i miljön. Men om det är en naturlig variation eller orsakas av en klimatförändring säger våra resultat inget om, säger Christina Borg.
Hennes avhandlingsarbete har handlat om att förstå mekanismen bakom hur fjällbjörken återhämtar sig från skador.
Med hjälp av meteorologiska mätningar har det visat sig att varm och kall luft strömmar in från Norge i januari och februari och lägger sig som ett lager över den kalla luften i dalen. Under dagen rör sig luften upp och ned viilket får till följd att knopparna på träden växelvis tinar och fryser. Vilket i sin tur leder till omfattande knoppdöd konstateras i avhandlingen.
Om ett föräldralångskott drabbas av något som kräver extra resurser, till exempel någon form av skada, blir nybildade långskott mindre och har färre knoppar, förklarar hon.
Återhämtningen efter frysskadorna sker genom en ökad långskottsproduktion från kortskott menar Christina Borg i sin avhandling.
Dessa knoppar kommer troligen att bilda kortskott som på sikt åteställer trädets fotosyntesförmåga, säger Christina Borg.
En finländsk forskare kommer att ifrågasätta hennes resultat vid den omkring tre timmar långa disputationen.
Men när jag är klar vet jag inte vad jag ska göra. Arbetsmarknaden är mycket begränsad och jag har inget jobb. Det är inom den offentliga sektorn, kommuner, skogsbolag, länsstyrelser och statliga myndigheter som det eventullet ska finnas jobb. Många vill att den här forskningen ska fortsätta. Men ingen vill skjuta till de pengar som behövs, slutar Christina Borg.

Mer läsning

Annons