Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Du är ingen Robin Hood, Lamotte.

/

Annons

Det är lätt att fatta tycke och fascineras av någon som har en sådär riktigt bra berättarröst och trollar duktigt med underliggande tryck på det exakt rätta stället. Addera också ett ämne som berör många, är aktuellt och av stor vikt – våldtäkt till exempel och/eller könsroller. Och någonstans mitt i sin monolog som klart och tydligt markerar att man likt Robin Hood står upp för de svaga i samhället, kvinnorna i det här fallet, så menar man också att vi faktiskt måste våga lyfta och prata om kvinnosynen som tas med från andra länder och utlöser sexuella övergrepp och våldtäkter i Sverige.

Så samtidigt som man försöker avlägsna ett förtryck, smyger man smidigt in ett helt annat – det mot icke-svenskar. Och vem som är icke-svensk eller svensk är ju en definitionsfråga. Frågar du mig så skulle jag säga att den som känner sig svensk med ett svenskt medborgarskap är svensk men frågar du Jimmie Å så är det nog mer en ytlig fråga om utseende, rena uttal, sill, nubbe och några små djävla grodor.

Hur som haver, jag tänker inte sticka under stolen med att det är med vemod som jag väljer att kritisera denna någon, en han, som valt att använda sin publicitet till att lyfta kvinnofrågan, våldtäktsfrågan och stå upp för kvinnor. För visst är det väl bra, viktigt, behövligt och på tiden att någon man gör det, så att fler män kanske börjar göra det – backa kvinnor och erkänna patriarkatet.

Men samtidigt så får rasseradarn i mig känningar när Lamotte sitter och menar att problemet bor i kvinnosynen hos män från andra länder. Och jag förstår att man kan tro det, då många länder har en planterad skev syn på kvinnor och kvinnans ”roll”, Sverige inkluderat om du frågar mig. Men det är naivt att tro att det är en kulturell fråga. Förvisso bor det säkerligen en viss poäng i det, man kanske är mer benägen att ha skev kvinnosyn om man har en bakgrund i ett land som gärna applicerar en skev kvinnosyn på sina medborgare, men det är långt ifrån uteslutande så.

Så vad försöker jag säga? Jo, att det finns en grund, en enda som oavsett om det är ett land i Mellanöstern, i Afrika eller i du gamla du fria, en grund som omfattar alla undergenrer. Jo, ni förstår, när jag hör det sägas att det är utländska män som våldtar, eller att det är psykiskt sjuka män som våldtar, eller fulla män som våldtar, eller män i grupp under grupptryck som våldtar, så hör jag bara tre små ord, med samma gemensamma nämnare – män som våldtar.

Därmed är det delvis en kulturfråga, delvis en mental hälsofråga, delvis en alkohol- och drogfråga och delvis en grupptrycksfråga. Ja, vi kan dela upp det i alla möjliga kategorier som gör det mindre tydligt, men det är och har alltid varit, en könsfråga.

Deniz Fryksell

Är så djävla trött på att våldtäktsfrågan alltid är aktuell.

d.fryksell@gmail.com

Om blickar kunde våldta ...

Är det duktigt att bränna ut sig?

Är det så konstigt att man vill isolera sig från mänskligheten?

Snipp snapp snut, så var smekmånaden slut

Mer läsning

Annons