Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett halvt sekel med sex på schemat

Skolornas obligatoriska sexualkunskap fyller femtio år.
Ändå är behovet av upplysning större än någonsin, konstaterar sexualupplysningens föregångare nummer ett.
Maj-Briht Bergström-Walan ser porr som ett komplement till skolämnet.

Annons
Bergström-Walan auktoriserad sexolog och hedersdoktor i sexologi vid Uppsala universitet har vid 80 års ålder ett lika stort engagemang för sexualupplysning som när hon i slutet av 1950-talet engagerades som Skolöverstyrelsens första officiella sexualupplysare.
Hon har mottagning i centrala Stockholm, och var alldeles nyligen med och producerade sju skolfilmer baserade på den nya versionen av Kärlekens språk. De tar upp ämnen som pubertet, graviditet, homo- och bisexualitet och funktionshindrades sexualitet, berättar hon när hon tar emot TT för en intervju.
 Sexualupplysningen i dag är annorlunda än för femtio år sedan. Givetvis, understryker hon.
 Då handlade det nästan uteslutande om biologi: könssjukdomar, graviditet och sådant. Och budskapet var att varna ungdomar för sex före äktenskapet. Ungefär som George W Bush tycker fortfarande, säger hon med ett litet skratt.

Pornografi
I dag är budskapet inte så likriktat och bilden mer komplicerad.
På filmkanaler och internet är utbudet av pornografi obegränsat. Ungdomar vet mer om sex än för femtio år sedan och attityden till sexualitet spänner från den ena extremen till den andra.
 Pornografi är inte bara dåligt. Den grova och förnedrande pornografin är av ondo, men samtidigt ska inte kraften i vackra och erotiska bilder, filmer och litteratur underskattas. Pornografi, tycker jag, kan vara ett komplement till sexualundervisning, säger Maj-Briht Bergström-Walan.

Olika kulturer
En komplikation för sex- och samlevnadsundervisningen är att det i dagens skolsal finns barn och ungdomar från många olika kulturer och religioner och med ibland olika syn på sexualitet. Det har hänt att föräldrar förbjudit sina barn att delta i sexualundervisningen, vilket Maj-Briht Bergström-Walan har en glasklar uppfattning om:
 Det är klart att alla barn och ungdomar ska få samma upplysning. Jag tycker inte att man kan segregera i sexualupplysning lika lite som man ska segregera i religion eller språk.
Sexualitet kan vara ett känsligt ämne, och bilden av den rodnande biologiläraren som med darrande hand pekar ut könsorganens beståndsdelar på gamla skolaffischer delas av många sex- och samlevnadsundervisade svenskar.

Skuld och tabu
Maj-Briht Bergström-Walan har alltid förespråkat en väl avvägd undervisning anpassad till barnens ålder, samtidigt som läraren inte får vara rädd eller generad att tala om ämnet.
 Det finns allt för mycket skuld och allt för många tabun kring sex och samlevnad. Men man måste komma ihåg att problemen med detta inte ligger hos barnen. Det ligger hos den vuxne som blir generad och störd av att tala om sexualitet.
Turerna kring Dramatiska institutets barndomsprojekt där bland annat en student läste upp en porrnovell inför förskolebarn riskerar att ytterligare försvåra att barn får en bra sexualupplysning. Maj-Briht Bergström-Walan tycker att det är fel att konfrontera för unga barn med porrnoveller, men:
 Risken finns att oroliga föräldrar kopplar ihop det som hände med skolans egen sex- och samlevnadsundervisning. Men i den måste läraren ha föräldrarnas förtroende att undervisa.

Eget ämne?
Riksförbundet för sexuell upplysning kritiserade nyligen att sex och samlevnad inte är ett eget ämne i lärarutbildningen. Förklaringen är synsättet att ämnet är tvärvetenskapligt och ska täckas av andra områden som biologi, psykologi, sociologi och etik.
Det tycker Maj-Briht är en förskräcklig brist.
 Man måste var väldigt kunnig för att ge sexualundervisning. Man måste läsa mycket, konfronteras med vuxna och barn, med ungdomar och äldre. Man måste ha bred och djup insikt i ämnet, säger Maj-Briht Bergström-Walan. Först då blir man bra.

Mer läsning

Annons