Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fakta: Etiopien

Bolivianernas uppmärksamhet riktades på torsdagen mot Sucre där landets framtida öde bestäms. Nuvarande presidenten Carlos Mesa vill avgå och upptrappat våld befaras om förste kandidaten Hormando Vaca Díez tar över.

Ett bedrägligt lugnt vilade över Etiopiens huvudstad Addis Abeba på torsdagen. Människor håller sig hemma medan militärkonvojer kontrollerar gatorna, berättar Monica Lindvall, chef för Rädda Barnen i Etiopien för TT.

Annons
Om kongressen beslutar sig för att godkänna president Mesas avgång går frågan automatiskt till kongressens talman Vaca Díez. På torsdagskvällen svensk tid satt kongressen fortfarande i möte.
Mesa uppmanade Vaca Díez att tacka nej till presidentposten, den katolska kyrkan instämde.
I La Paz hungerstrejkade borgmästaren för att få Vaca Díez att överge sina eventuella planer på att leda landet framöver. Den starke oppositionsledaren och vänsterradikalen Evo Morales manade "sitt folk" till civil olydnad för att visa missnöje med Vaca Díez.
 Vi kan inte tillåta att den politiska maffian får återvända till presidentpalatset, för att angripa staten och råna folket, sade Morales.
En annan viktig oppositionsledare, aymaraindianen Felipe Quispe, gick steget längre.
 Det pågår ett radikalt slag mellan vita och indianbefolkningen. Det är hög tid för oss att ta makten så att det som stulits från oss återlämnas, sade Quispe i peruansk radio och menade också att ett inbördeskrig kan vara en bättre lösning på krisen i Bolivia.
Boliviansk militär höll högsta beredskap på torsdagen, enligt bolivianska medier, i avvaktan på politiska besked från Sucre där tusentals demonstrerande indianer strömmade in.
Den hårdföre Vaca Díez är mycket impopulär hos de demonstrerande massorna och våldet i Bolivia tros eskalera om talmannen blir president.
Både Mesa och Morales har gått så långt som att varna för inbördeskrig.
Bland de möjliga utfall som finns under kongressens överläggningar anses utlysande av nyval vara det som leder fram till minst våldsamheter.
Det svenska utrikesdepartementet rekommenderar svenskar som är på väg till Bolivia att tänka om.
Det inkakontrollerade högland som skulle bli Bolivia erövrades 1538 av spanska konkvistadorer, som kallade det för Övre Peru.
Efter 15 års krig blev landet 1825 självständigt, under ledning av general Antonio José de Sucre, som blev Bolivias förste president, och Simón Bolívar, som landet döptes efter.
"Salpeterkriget" mot Chile 187983 innebar att Bolivia förlorade sin kustkontakt med Stilla havet. "Chacokriget" mot Paraguay 193235 gav ytterligare landförluster.
Bolivia har ända sedan tillkomsten präglats av kortvariga regeringar och ideliga militärkupper. I oktober 2003 avgick president Gonzalo Sánchez de Lozada efter omfattande demonstrationer. Hans efterträdare Carlos Mesa lämnade i måndags in sin avskedsansökan efter nya oroligheter.
(TT)
 Det råder ett lugn, en tryckande tystnad. Kollektivtrafik och taxi strejkar, människor kan inte ta sig till jobbet och de flesta affärer är stängda. Det är få bilar ute, men mycket beväpnad militär och polis, säger Monica Lindvall till TT efter att just ha kört igenom Addis Abebas centrum.
 Det är väldigt spänt, alla går och väntar på vad som ska hända efter detta status quo.
Skräckscenariot, enligt Lindvall, är att det blir stora demonstrationer igen om ett par dagar och att dessa urartar i våld och konfrontation med militär och polis. Det råder osäkerhet om hur mycket vapen som finns i landet, vilket spär på oron för vad massdemonstrationer kan leda till.
Oroligheterna har sin grund i valet den 15 maj. Preliminära valresultat gav premiärminister Meles Zenawi och hans parti, EPRDF, 321 av parlamentets 547 platser, ett utfall som inte stämmer enligt oppositionen.
När så regeringen beslöt att skjuta på offentliggörandet av det officiella valresultatet en månad, till den 8 juli, samtidigt som regeringen vidhöll att preliminära resultat gav segern till EPRDF, började studenter på universiteten att demonstrera trots utfärdat demonstrationsförbud. Polis och militär har de senaste dagarna skjutit mot demonstranter och 26 människor har dödats.
Oppositionsalliansen CUD uppgav till Reuters att 14 av dess medlemmar hade gripits sedan i onsdags, och att en av alliansens ledare satt i husarrest på torsdagen.
Maj 1991: Massiva gatukravaller bidrar till att störta Mengistu Haile Mariams marxistiska diktatur. Med politiskt stöd från USA tar EPRDF makten.April 2001: Sedan en studentorganisation förbjudits utbryter stora gatuprotester i Addis Abeba mot EPRDF-regimen. Myndigheterna slår hårdhänt ner demonstrationerna: Cirka 40 människor dödas och tusentals grips.8 maj 2005: Oppositionen vädrar morgonluft inför det tredje parlamentsvalet efter diktaturens fall, när minst en kvarts miljon anhängare sluter upp till ett valmöte i Addis Abeba.15 maj 2005: Etiopien håller parlamentsval. Utländska valobservatörer ger i stort valet godkänt. Oppositionsalliansen CUD går framåt, men regeringspartiet EPRDF verkar behålla makten. Sedan vallokalerna stängt proklamerar premiärminister Meles Zenawi ett månadslångt demonstrationsförbud i Addis Abeba med omnejd.6 juni: Efter växande missnöje med hur valet genomförts bryter studenter på Addis Abebas universitet mot demonstrationsförbudet, och möts av polis och militär. Minst en student dödas, hundratals grips.8 juni: Det slutgiltiga valresultatet skulle ha presenterats, men försenas av omval i flera valkretsar och utredningar om valfusk. Protesterna i Addis Abeba fortsätter och kräver över 25 dödsoffer.8 juli: Valresultatet ska vara klart. (TT)
Etiopien är ett av världens tidigast befolkade områden, med omkring fyra miljoner år gamla spår av människor. För drygt tvåtusen år sedan växte Aksum-riket fram som en stormakt, med täta kontakter till Rom, Grekland och Persien.
Sedan Aksum-riket förlorat i styrka hamnade landets centrum längre söderut. I slutet av 1200-talet togs kungamakten över av Solomonid-dynastin som sedan härskade ända fram till störtandet av Ras Tafari Makonnen kejsar Haile Selassie I 1974.
Etiopien klarade sig undan den europeiska kolonisationen på 1800-talet, men ockuperades av italienska styrkor 193642.
Efter Haile Selassies död styrdes landet av en kommunistisk regim, som störtades efter inbördeskrig och stora gatukravaller 1991.
(TT)

Mer läsning

Annons