Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fakta: Hälso- och sjukvården år 2030

Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson röt till och Göran Persson lyssnade.
Regeringens beslut om att anslå 750 miljoner till att utveckla ett nytt obemannat stridsflygplan skjuts upp på obestämd tid.

Gapet mellan hälso- och sjukvårdens resurser och vårdkostnader beräknas växa till 70 miljarder år 2030.
Nya vägar att betala vården måste till, enligt Sveriges kommuner och landsting.

Annons
TT rapporterade i onsdags om det väntade beslutet. Försvarsminister Leni Björklund uttalade sig om fördelarna med det internationella projektet, tillsammans med bland annat Frankrike. Samarbetspartierna miljöpartiet och vänsterpartiet reagerade direkt. Peter Eriksson kastade sig på luren och ringde Göran Persson. Hans budskap var:
 Tar ni detta beslut så är det en väldig provokation.
På torsdagen skulle beslutet officiellt tillkännages. Men när Björklund kom till riksdagen smet hon in utan att säga något. Under en paus tog hon sig ut bakvägen för att undkomma de väntande journalisterna.
Samtidigt pågick samtal mellan Göran Persson och Peter Eriksson.
 Har vi ett samarbete i budget och försvarsfrågor så innebär det att vi måste vara överens, sade Eriksson.
 Agerandet är inte bra för förtroendet. Jag ser allvarligt på det.
Förhoppningsvis sker det inte igen, sade han.
En stund senare meddelade Leni Björklund samma sak. Hon skyllde på att medierna gett en felaktig bild av projektet och att det därför krävdes tid för överläggningar.
 Det har skapat stor oro och osäkerhet och det kan jag förstå. Därför vill jag samtala med samarbetspartierna så att vi har en gemensam och korrekt bild vad ett svenskt deltagande innebär. Det handlar inte om ett nytt plan utan om ett internationellt samarbete, om en prototyp för en obemannad farkost, sade hon.
Björklund har inte ändrat uppfattning om fördelarna med och behovet av att delta.
 Vår bas under 30 år kommer att vara Gripen. Det är det vi ska använda, sade hon.
Men för att det ska fungera, enligt Björklund, måste hela tiden nya tekniska landvinningar göras. Dessutom behövs kunskap för att kunna hantera framtiden om världsläget försämras.
Neuron är ett europeiskt projekt för att ta fram en UCAV (obemannad stridande luftfarkost) som leds av Frankrike genom flygplanstillverkaren Dassault. Franska staten har skjutit till cirka tre miljarder kronor. Sverige har avgett en avsiktsförklaring om att delta. Tanken är att Saab ska spela en framträdande roll.Neuron ska ge kunskaper och erfarenheter för framtida militära flygplan. USA har i kriget i Afghanistan och Irak visat att obemannade plan är effektiva vapenbärare och ligger långt framme i forskningen kring dem. Inte minst Frankrike är angeläget om att skapa ett konkurrerande plan och Neuron blir ett stort nummer vid nästa veckas flygmässa i Paris.Svensk flygindustri vill bevara kunskapen inom det avancerade flygområdet för framtiden. Saab vill behålla de tekniker och ingenjörer som kan konstruera nya plan genom att delta i Neuronprojektet.Obemannade plan kan genomföra uppdrag som är så farliga att man inte vill riskera en pilots liv. De kan stanna i luften mycket länge utan att ta hänsyn till en flygares fysiska behov. De obemannade planen kan också manövreras på sätt som är omöjliga för en människa att klara.
(TT)
En befolkning med fler äldre som har större behov av vård än yngre och ökade kostnader när fler patienter kan behandlas till följd av nya läkemedel eller maskiner.
Så lyder de främsta orsakerna till att hälso- och sjukvården behöver öka sina resurser med 50 procent till år 2030 för att klara vårdbehovet. En siffra som motsvarar runt 70 miljarder kronor i dagens penningvärde.
Nya sätt att använda försäkringar är en möjlig lösning som diskuteras av en beredningsgrupp inom Sveriges kommuner och landsting (SKL).
Gruppen ska i höst lägga fram ett så kallat diskussionsunderlag om hur hälso- och sjukvården ska få in mer pengar.
 Vi tittar på möjligheten att höja skatterna, att höja patientavgifterna, eller att ha en större grad av finansiering av försäkringar av olika slag. Men vårt syfte är inte att peka på vilken lösning som är att föredra, detta är en politisk fråga som måste tas upp inom en offentlig diskussion, säger Clas Olsson, chefekonom vid SKL.
Gapet motsvarar en skattehöjning med cirka fem kronor, eller en höjning av hälso- och sjukvårdens andel av BNP från dagens 9 procent till 12 procent.
TT: Hur bekymrade har patienterna skäl att vara över vårdens framtid?
 Prognosen är inte bekymmersam i egentlig mening. Vi kommer att kunna ge en mycket bättre sjukvård framöver, tack vare medicinsk-tekniska landvinningar. Men det kommer behövas mer pengar för att klara av möjliga förbättringar, säger Clas Olsson.
Hälso- och sjukvården kommer att behöva öka sina resurser med 50 procent till år 2030 eller motsvarande 70 miljarder kronor i dagens penningvärde för att klara vårdbehovet då, enligt en uppskattning gjord av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Kalkylen bygger bland annat på att sjukvården fortsätter att finansieras som i dag.Glappet motsvarar en ökning av hälso- och sjukvårdens andel av BNP från dagens 9 till 12 procent. Om landsting och kommuner själva ska stå för finansieringen krävs en skattehöjning med fem kronor, enligt SKL.SKL anser också att fler läkare och sjuksköterskor kommer att behövas.
Källa: Sveriges kommuner och landsting. (TT)

Mer läsning

Annons