Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fakta: Hivsmittan i Afrika

Ukrainas förre inrikesminister skulle på fredagen förhöras om landets mest uppmärksammade och skandalomsusade journalistmord.
Då tog han sitt eget liv.
En FN-studie varnar för att ytterligare 89 miljoner afrikaner kan vara hivsmittade eller aidssjuka om 20 år om inte regeringarna gör något drastiskt för att hejda spridningen.

Annons
Ex-ministern Jurij Kravtjenko har länge anklagats för inblandning i mordet på den regimkritiske journalisten Georgij Gongadze 2000. På fredagsförmiddagen hittades han död i sitt hem och enligt inrikesdepartementet pekar allt på att det rör sig om självmord.
 Preliminärt finns inga tvivel om att Kravtjenko begick självmord, sade vice inrikesminister Pjotr Koljada på en presskonferens i Kiev enligt nättidningen Ukrainska Pravda.
Bland dem som anklagats för att ligga bakom mordet på Gongadze finns förre presidenten Leonid Kutjma. Parlamentsledamöter från Kommunistpartiet krävde på fredagen att Kutjma grips eller sätts under övervakning så att det inte händer något olyckligt med honom också. Kutjma var "huvudpersonen i det kriminella politiska styret det senaste årtiondet", motiverade parlamentsledamoten Ihor Aleksejev för Interfax.
Ukrainas president Viktor Jusjtjenko sade att Kravtjenko tydligen hade "dömt sig själv".
 Alla har ett val. Antingen att samarbeta med domstol och åklagare, vittna, stå inför domstol offentligt, försvara sin rätt och heder. Det finns en andra möjlighet att döma sig själv, sade Jusjtjenko enligt Interfax.
Om Jusjtjenkos analys stämmer kommer kanske att klargöras i en anteckning som inrikesministern kan ha lämnat efter sig.
 Det finns något, men jag är inte beredd att säga vad exakt, svarade Koljada på frågan om Kravtjenko hade lämnat kvar någon lapp.
Den förre inrikesministern sköt sig med två skott just när han förberedde sig för att åka till domstolen och vittna i Gongadzefallet, sade Koljada.
I onsdags sade riksåklagaren att flera högt uppsatta polisbefäl har gripits för mordet på Gongadze.
Kravtjenko var inrikesminister fram till mars 2001.
Journalisten Georgij Gongadze försvann 32 år gammal i september 2000. Två månader senare hittades han utan huvud i en skog utanför Kiev. Han var redaktör för en nättidning på internet och arbetade just med ett större grävreportage om korruption inom den dåvarande regimen.
Mordet är det mest beryktade brottet i Ukraina sedan landet blev självständigt från Sovjetunionen 1991. Det har kommit att betraktas som en avgörande vändpunkt för förre presidenten Leonid Kutjmas regim.
Kutjma har anklagats för att ligga bakom mordet, men förnekar all inblandning. Misstankarna frammanade stora protestdemonstrationer mot honom under vintern och våren 2001.
Skandalen uppstod när Kutjmas före detta livvakt Mykola Melnytjenko offentliggjorde kassetter med hundratals timmars samtal som han ska ha bandat i Kutjmas tjänsterum mellan 1998 och 2000. I ett avsnitt påstås Kutjma säga att någon måste "ta itu" med Gongadze.
Inrikesminister Jurij Kravtjenko ska i ett samtal ha fått order om att kidnappa Gongadze. Efter påtryckningar från parlamentet avskedade presidenten Kravtjenko i mars 2001.
Ukrainas nye president Viktor Jusjtjenko har åtskilliga gånger lovat att se till att fallet löses och i tisdags anklagade han uttryckligen Kutjmaregimen för att ligga bakom mordet. I onsdags meddelade riksåklagaren att flera högt uppsatta polisbefäl har gripits för mordet. På fredagsmorgonen tog Kravtjenko sitt liv just innan han skulle vittna i fallet.
Gongadze har ännu inte blivit begravd. Hans kropp förvaras i ett bårhus i Kiev. Huvudet är fortfarande försvunnet.
"Dödstalet kommer att stiga, oavsett vad som görs", sammanfattar studien som gjorts av FN-organet Unaids.
Trots det dystra beskedet är det inte betydelselöst vad som görs.
 Scenarierna belyser de olika val som de afrikanska länderna sannolikt kommer att konfronteras med de kommande årtiondena, säger Peter Piot, chef för Genèvebaserade Unaids.
Studien skisserar tre scenarier, varav det värsta förutspår en fyrfaldig ökning av epidemin.
Även med strängt kontrollerade åtgärdsprogram, för uppskattningsvis 1 400 miljarder kronor, måste man räkna med att ytterligare 43 miljoner afrikaner smittas fram till 2025.
Piot varnar för att de beslut som afrikanska ledare och den övriga världen fattar i dag får avgörande betydelse.
 Miljontals nya infektioner kan förhindras om Afrika och resten av världen bestämmer sig för att angripa aids som en exceptionell kris som kan föröda hela samhällen och ekonomier, säger Piot.
Rapporten baserar sig på ett tvåårigt samarbete med bland andra Afrikanska unionen, Afrikanska utvecklingsbanken, Världsbanken och Royal Dutch Shell som delat med sig av sitt expertkunnande.
I det värsta scenariot skulle bara 20 procent av de hivsmittade i Afrika ha tillgång till bromsmediciner. Sydafrikas regering, som kritiserats hårt för sin aidspolitik, har nu kontrakterat ett antal stora läkemedelsbolag för att förbättra tillgången till bromsmediciner.
Förra året lovade president Thabo Mbeki att omkring 53 000 personer skulle få gratis bromsmediciner före mars i år. Målet har inte nåtts.
Antalet hivsmittade i världen närmar sig 40 miljoner. Av dessa finns 70 procent i Afrika, främst söder om Sahara. Omkring fem procent av den vuxna befolkningen är smittade.Aidsepidemin har gjort 11 miljoner afrikanska barn föräldralösa.Satsningen på bromsmediciner ökar snabbt i världen men i Afrika går 90 procent fortfarande utan behandling.Om 20 år kan ytterligare 89 miljoner afrikaner ha smittats av hiv, varnar FN-organet Unaids. Även om effektiva åtgärder sätts in kommer antalet fall att öka med 43 miljoner.
(TT)

Mer läsning

Annons