Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fakta: Tjetjenienkonflikten

EU-parlamentet och kommissionen har sagt det.
Och EU-ledarna stämmer in för att lugna franska och tyska känslor: det omstridda förslaget om friare handel med tjänster inom unionen ska skrivas om.
Ryssland har officiellt protesterat till svenska regeringen för att nyhetsbyrån TT intervjuat den tjetjenske terrorledaren Sjamil Basajev.
Moskva anser att det finns ett samband mellan intervjun och tisdagens attentat mot en rysk diplomatbil i Stockholm.

Annons
I slutsatserna från EU-toppmötet om unionens reformprogram för jobb och tillväxt fram till 2010, Lissabonstrategin, säger EU:s stats- och regeringschefer att det så kallade tjänstedirektivet ska utformas så att det inte hotar den "europeiska sociala modellen".
Det förslag som den förra EU-kommissionen lade fram förra året uppfyller inte de kraven, enligt EU-ledarna.
 De allra flesta länder har någon form av bekymmer med detta tjänstedirektiv, sade statsminister Göran Persson efter mötet och förklarade sig nöjd med vad som sagts.
EU-kommissionens nye ordförande José Manuel Durão Barroso, och flera av hans kommissionärer, har upprepat i över en månad att de tänker sig att arbeta om förslaget, i samverkan med EU-parlamentet och medlemsländerna.
Arbetet ska handla om de delar som orsakat oro och debatt om risk för social dumpning. Förslaget har även utmålats som ett hot mot statliga monopol och hälso- och sjukvården av bland andra Frankrike, Tyskland, Sverige och Belgien.
Även EU:s nuvarande ordförande, Luxemburgs premiärminister Jean-Claude Juncker, har sagt att direktivet inte håller i sin nuvarande form.
 Att säga att Europeiska rådet nu har ändrat något är helt enkelt inte sant, sade Juncker på toppmötets avslutande presskonferens.
Han sade att han föredrar att ta död på legender innan de får liv och nu ville han ge dödsstöten åt legenden om att Frankrike drivit igenom en ny position för EU och EU-kommissionen om tjänstedirektivet.
Men den franske presidenten Jacques Chirac åker hem och pekar på en "seger". För den franska nej-sidan inför folkomröstningen om EU:s konstitution i maj har tjänstedirektivet blivit ett slagträ. Och de övriga EU-ländernas ledare fruktar också ett nej i Frankrike.
Förslaget till nytt tjänstedirektiv underkändes av EU-toppmötet i nuvarande form. Detta är grundförutsättningarna:
Målet med tjänstedirektivet är bland annat att öka utbytet av tjänster mellan länderna och därigenom öka den ekonomiska tillväxten.Tjänstesektorn står för cirka 70 procent av EU:s inre marknads ekonomi.EU-fördraget grundlagen från 1958 garanterar fri rörlighet mellan EU-länderna för människor, varor och tjänster. Men i praktiken finns mängder av hinder som hindrar tjänsteföretag att jobba på andra marknader än i hemlandet.Huvudregeln i förslaget till tjänstedirektiv var att hemlandets lagstiftning bestämmer reglerna för jobb i andra länder. Men regeln innehöll massor av undantag, bland annat när det gäller arbetsrätten.Vid en beständig utlandsetablering skulle däremot värdlandets regler och avtal gälla. Därmed skulle till exempel svenska kollektivavtal gälla för utländska företag som etablerat sig i Sverige.
(TT)
Under onsdagen krävde Ryssland höjd säkerhet för ryska objekt i Sverige och framförde flera protester mot TT:s intervju, som nyhetsbyrån gav ut i måndags. Redan före attentatet hade ambassadör Nikolaj Sadtjikov klagat hos UD.
 Enligt vår åsikt finns det ett klart samband mellan intervjun och terrordådet, för i intervjun hotade Basajev med fler terrordåd mot Ryssland efter Maschadovs död, sade pressrådet Sergej Petrovitj.
Aslan Maschadov var en tjetjensk separatistledare som dödades av ryska styrkor för två veckor sedan.
Ryska UD skrev i ett uttalande att tidpunkten för bilbranden inte är en tillfällighet och att "allt detta vittnar om att terrorister känner sig helt fria på Sveriges territorium".
I Moskva kallades Sveriges ambassadör Johan Molander till ett möte med vice utrikesminister Vladimir Tjizjov där han fick höra att "dubbelmoral gentemot terrorism är oacceptabel".
 De klagade på intervjun och sade att den kommer att uppfattas av den ryska allmänna opinionen som en uppmuntran till terrorism. Då sade jag att den får uppfattas hur som helst men vi har vår tryckfrihetslagstiftning, säger Molander.
Svenska staten har inget inflytande över TT. Nyhetsbyrån ägs av svenska medieföretag.
TT och andra medier återger återkommande även den ryska synen på Tjetjenienkonflikten.
 Det är befängt att koppla ihop TT:s intervju med terrordåd, säger TT:s redaktionschef Mats Johansson.
Den i dag 40-årige Sjamil Basajev har deltagit i både det första Tjetjenienkriget 199496 och det andra som pågår sedan 1999. Han förlorade en fot när han gick på en mina år 2000.
Tidigare deltog han bland annat på den ryskstödda separatistsidan i kriget om den georgiska utbrytarrepubliken Abchazien.
Ryssland har lovat motsvarande 77 miljoner kronor och en plastikoperation till den som fångar Basajev.
Han har tagit på sig en rad uppmärksammade attacker:
Juni 1995: Basajev ledde en grupp rebeller som intog ett sjukhus i Budjonnovsk i Stavropol-regionen. Minst 160 människor dog.Augusti 1999: Basajev ledde en attack i grannrepubliken Dagestan.Oktober 2002: 129 människor miste livet i ett gisslandrama på en teater i Moskva, de flesta dog av gasen som polisen sprutade in vid fritagningen.Maj 2004: Tjetjeniens Moskvavänlige president Achmad Kadyrov dödades i ett bombdåd i Groznyj.September 2004: Över 1 000 barn och vuxna togs som gisslan på en skola i Beslan. Minst 340 dog.
(TT)
Den ryska delrepubliken Tjetjenien utropade sin självständighet i början av 1990-talet. Konflikten med centralmakten i Moskva ledde till krig 1994. Vapenvila slöts 1996.
I oktober 1999 anföll den ryska armén på nytt. De direkta orsakerna var att extremister under ledning av Sjamil Basajev trängde in i grannrepubliken Dagestan samt att flera bostadshus sprängdes i Ryssland. Dåden skylldes på tjetjener, men det finns misstankar om att den ryska säkerhetstjänsten låg bakom.
Terrordåd i Ryssland utanför Tjetjeniens gränser har blivit allt vanligare under det andra kriget som nu kräver dagliga offer bland civilbefolkningen och på båda sidor. Ryssland hävdar dock att det inte är krig utan insatser mot terrorism och att situationen håller på att stabiliseras.
(TT)

Mer läsning

Annons