Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Flyktingar med svåra krigstrauman – en utmaning för vården

/
  • Många kvinnor och barn bland de nyanlända bär på trauman från fruktansvärda upplevelser av våld, övergrepp och krig.
  • Peter Löthman, hälso- och sjukvårdsdirektör på Landstinget i Västernorrland.

Vården i länet kan få tufft att hantera den ökande flyktingströmmen.
Bland annat har man ett skriande behov av specialister som kan behandla krigstrauman hos kvinnor och barn.
– Många av dem har haft fruktansvärda upplevelser, säger Peter Löthman på landstinget.

Annons

Landstinget har hittills klarat av att ge vård åt de många nyanlända som kommit till länet från bland annat kriget i Syrien.

Men eftersom flyktingströmmen ökar hela tiden har man försökt kartlägga hur man ska hantera situationen den närmaste framtiden, och hur man ska agera om flyktingarna blir ännu fler det närmaste året.

Ett av problemen är att många nyanlända bär på allvarliga trauman. Det kan till exempel handla om barn som utsatts för våld, skottlossning och bombningar eller kvinnor som utsatts för grova övergrepp och våldtäkter.

– De behöver åtminstone ett grundläggande traumastöd direkt när de anländer. Om tiden hinner gå grävs såren allt djupare, säger Peter Löthman, hälso- och sjukvårdsdirektör på landstinget Västernorrland.

Det ställer till det för landstinget eftersom man i nuläget inte har tillräckligt med terapeuter och andra specialister som kan behandla sådana allvarliga trauman.

– Vi bedömer att det är ett stort antal och att vår nuvarande organisation inte är dimensionerad för att klara det. .

De nyanlända är förstås också i behov av annan akutvård, som även den kräver resurser. Alla barn har till exempel rätt till tandvård, vilket kan innebära en hög belastning för den folktandvård som råkar ligga i närheten av ett stort asylboende.

Bland åtgärderna som landstinget överväger för att kunna ta emot de nyanlända på ett bra sätt finns bland annat en idé om att ordna mobila vårdcentraler eller traumacenter. Alltså bussar med läkare eller annan vårdpersonal som ska kunna resa runt till de olika asylboenden och ge akutvård på plats.

– Vi måste kunna ge hjälp åt de här människorna, även om vi ännu inte har alla svar på exakt hur vi ska kunna göra det, säger Peter Löthman.

Mer läsning

Annons