Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hemma hos Samira blandas svensk och arabisk kultur

/
  • Samira Sharara är palestinier men bodde i Kuwait fram till kriget då hon flyttade til Sverige. I Granloholm har hon bott i tolv år, och hon trivs bra.

Området är ett vanligt svenskt radhusområde. Här bor Samira Sharara med sin familj. Man och de tre yngsta barnen. Men dörren öppnas av barnbarnet Kevin, 6 år.

Annons
Det är alltid folk här, säger dottern Monika som är på besök med sin man Peter och barnen Kevin och Emil. Monika har ingen slöja, hon är klädd som vem som helst och hennes man Peter är svensk. Så hemma i radhuset kan man säga att det skett en integreringsprocess i miniatyr.
Samira har precis bakat när vi kommer. Det doftar brödbak, och brödet är Pitabröd, som smakar ljuvligt med massor av smält ost.
Jag bakar varje vecka och fyller frysen, säger Samira.
På väggarna hänger tavlor med arabisk text ur Koranen, i hyllorna trängs vattenpipan med de arabiska kaffekopparna. I köket står brödrosten och hushållspapperet precis som i vilket svenskt kök som helst. På kylskåpet hänger barnens skolscheman.
Och gästfriheten är enorm.
Barnen brottas på golvet. Kevin och Emil, med palestinsk mamma och svensk pappa. Peter har konverterat till islam för att bli accepterad av Monikas familj. På frågan om hur det känns att hamna mitt i en stor arabisk familj kommer svaret snabbt.
Det är spännande!
Men visst har jag mötts av en del fördomar, fortsätter han.
Vad gäller Islam och relationerna man/kvinna säger Peter att männen ofta sätter sina kvinnor på piedestal, och gärna vill skydda dem. Ibland kan det gå till överdrift.
Peter och Monika själva är dock inte särskilt engagerade muslimer.
När jag var tonåring och bodde i Kuwait ville jag ha slöja och vara rättrogen, säger Monika, men mamma och pappa förbjöd mig. Det är jag glad för idag. Jag gillar Sverige och försöker leva som en vanlig svensk, även om jag visar respekt för Islam och mina föräldrar.
Således firar Peter och Monika både ramadan och jul. Barnen får det bästa av två världar, kan man säga.
Eftersom vi lever i Sverige och barnen är svenska vill jag att de ska få de svenska traditionerna och kulturen så att de inte hamnar utanför, säger Monika.
Samira har alltid öppet hus. Barn och barnbarn kommer på besök, hon är navet kring vilket allt snurrar. Barnbarnen pratar arabiska med henne och svenska med sina föräldrar. Rätt vad det är ringer det på dörren och två grannflickor kommer in med en påse.
Ah tack! Det är ett lammlår, som de fått som gåva till Ramadan, fastemånaden som snart börjar.
Det börjar bli mörkt och vi måste åka. Familjen följer med ut till altanen där de varvar ned med en vattenpipa och arabiskt kaffe.

*** removed caption text ***
Samira plockar fram det nygräddade brödet ur ugnen, dottersonen Kevin tittar på.

Mer läsning

Annons