Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Invandrarsvenska tecken på goda språkkunskaper

/
  • Språkforskaren Carla Jonsson är tacksam för att hon tidigt fick lära sig både svenska och spanska.Foto: Karin Engman

Invandrarsvenska är inte tecken på dåliga språkkunskaper – tvärtom. Ny forskning visar att det krävs goda språkkunskaper för att kunna växla mellan olika språk.
– Två- och flerspråkiga elever har en rikedom som borde väcka intresse i stället för att ses som ett hot, menar språkforskaren Carla Jonsson.

Annons
När olika språk blandas och används i samma samtal kallas det kodväxling av språkvetarna. Tidigare trodde man att kodväxling var ett tecken på bristande språkkunskaper. Numera har man upptäckt att det tvärtom krävs mycket goda kunskaper för att kunna blanda flera språk på det viset.
Carla Jonsson har studerat hur man genom kodväxling kan uppnå något mer än man gör genom att använda endast ett språk i taget. I sin doktorsavhandling vid Umeå universitet visar hon att det kan vara konstruktivt att blanda språk på olika sätt. Växlingen mellan olika språk ger fler nyanser.
- Men det visar också att man vägrar att välja mellan sina olika språk och tillhörigheter, säger Carla Jonsson. Och när man blandar blir det inte bara ett plus ett, utan något mer, något nytt.
Carla Jonsson har analyserat pjästexter av chikano-författaren Cherríe Moraga. Chikano-engelska, som har inslag av både spanska och engelska, talas i sydvästra USA längs den mexikanska gränsen.
I Moragas texter blir det tydligt hur språkväxlingen kan användas för att förstärka ett visst uttryck, eller för att visa på skillnader mellan liknande uttryck på olika språk. "Kärlek" och "love" behöver exempelvis inte alltid betyda exakt samma sak. Språkvalet kan användas både för att inkludera och exkludera, exempelvis för att skapa eller bryta vänskapsband.
Kodväxling används också för att visa att man kan förena språken och därmed de olika kulturerna. Språkväxlingen blir en slags kulturell identitetsförklaring, som understryker att man ser sig själv som både mexikan och nordamerikan. Det blir ett sätt att visa att man vägrar välja mellan sina olika språk och kulturer, enligt Carla Jonsson.
Cherríe Moraga är prisbelönt och hennes pjäser ses även utanför chikano-gruppen. Moraga utmanar sin publik på många nivåer. Hon ifrågasätter olika maktbalanser i sina pjäser, både mellan majoritetskulturen och chikanos, mellan män och kvinnor, och mellan hetero- och homosexuella.
Språkväxling kan även användas för att utmana och förändra maktrelationer av olika slag. Exempelvis ifrågasätts den vanligtvis rådande ordningen när chikano-engelska används i pjäser och böcker i USA. Den enspråkige angloamerikanen hamnar plötsligt lite utanför fokus och chikano-publiken sätts i centrum. Det går att hänga med i handlingen även om man inte behärskar spanska, men man får inte alla nyanser.
Carla Jonsson har egen erfarenhet av att växa upp med två språk. Hennes mamma kommer från Lima i Peru och pappa från Strand, en by utanför Vännäs i Västerbotten. Hon fick med sig båda språken från början, vilket hon är mycket tacksam för. När hon var liten var det inte ovanligt att man menade att det fanns risk för "halvspråkighet" om man inte fick lära sig ett språk i taget.
- Mamma gjorde helt rätt när hon följde sin känsla och pratade spanska med mig. För henne var det självklart att hon måste prata sitt eget språk med sitt barn. För mig har det aldrig varit något problem, vare sig med två språk eller att ha en förälder med annat ursprungsland än Sverige. Så på det viset har jag en helt annan erfarenhet än många chikanos.
Många har fått lära sig att språkväxling är fult. Carla Jonsson har mött mödrar som skamset sagt att de inte borde blanda språk inför barnen, eftersom det är dåligt. I Sverige har Jonsson, som sedan tidigare är gymnasielärare, träffat på lärare som tror att kodväxlingen tyder på att eleverna är förvirrade. Kodväxling har förbjudits under lektionerna med motiveringen att den kan hindra inlärning.
- Men språket är så viktigt för identiteten, framhåller Carla Jonsson. Man kan inte utvecklas fullt ut om man inte får uttrycka sig på sitt språk.
Kunskaperna om kodväxling borde istället kunna användas i språkundervisningen i skolan. Två- och flerspråkiga elever har en rikedom som borde väcka intresse i stället för att ses som ett hot, menar Carla Jonsson.
Att skolan har stor betydelse för både språk- och identitetsutvecklingen menar också Tore Otterup vid Göteborgs universitet. Han har studerat invandrarungdomars uppväxt i en flerspråkig och mångkulturell förort i Sverige.
- Kodväxling blir självklart, säger Tore Otterup. De hör, och rör sig med, många olika språk. Det får betydelse för förhållningssättet till det egna språket också. Man väljer inte utan använder de resurser man har och ser inget konstigt i det.
Flerspråkighet stimulerar intellektet. Det blir lättare att lära nya språk, eftersom flerspråkigheten ger en omedveten träning av språkmedvetandet.
- Växling mellan språken gör också att man byter perspektiv, vilket ökar förmågan till flexibilitet, säger Otterup.
Detta förutsätter att båda språken, eller flera, får möjlighet att utvecklas. Att föräldrarna håller kvar vid sitt modersmål har stor betydelse för att ge barnen den här möjligheten, menar Otterup. Dessutom är modersmålsundervisningen i skolan mycket viktig.
- De flerspråkiga ungdomarna är inte så begränsade, de ser andra möjligheter. De kan få otroliga möjligheter egentligen, att välja från detta smörgåsbord, säger Tore Otterup. Får de möjlighet att skapa sig handlingsutrymme utgör de en betydande resurs för det svenska samhället i framtiden. (PM)

Karin Engman

Mer läsning

Annons