Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jag ska trappa ner på påskfirandet nästa år

/

Annons

Påsken är över för den här gången och själv är jag mest glad att jag överlevde.

Årets påskfirande hemmavid beslöt jag nämligen skulle bli ett riktigt religiöst firande och inte en massa kacklande och godisätande. Varenda påskkärring var bannlyst och skulle motas i grind med ris ifall jag skulle råka få syn på någon.

Jag tänkte verkligen se till att fira påsken som det var tänkt, som en religiös högtid till åminnelse av att den gode snickaren Jesus blev uppsatt på ett kors för en herrans massa år sedan.

Som en hyllning till snickarkollegan Jesus åkte därför snickarbyxorna på och med tumstocken i ett fast grepp satte jag i gång med årets stora byggprojekt hemma i torpet. Jag beslöt mig för att renovera såväl trapp som hall eftersom jag efter 30 år tycker att jag nu bott in mig lite lagom hemma i environgerna.

Och en hel påskhelg med en massa lediga timmar skulle väl lätt räcka till för lite enklare golvbyten, jag har trots allt sett alla avsnitt med Arge snickaren på tv, så jag kan allt om att samarbeta och prata med min partner.

Fast verkligheten är ju inte som på tv. Helgen tillbringades mest i bilen körandes till och från byggvaruhuset för att köpa diverse saker som jag inte visste att jag behövde eller saknade. Jag kan också konstatera att det många gånger är bäst att inte prata med varandra då man bygger, och att tiga är guld då sågen slinter över ekgolvet för tionde gången på fem minuter.

Och särskilt religiös kände jag mig inte heller vissa stunder, även om jag pratade om Gud och dennes mörkare kollega rätt många gånger.

Men till slut var i alla fall jobbet klart, sent på kvällen på annandag påsk, och det kändes nästan som ett sakralt ögonblick. Det var inte utan att jag kände mig lite from och vad ska man med Arge snickaren till egentligen så länge det finns latexfog?

Det var med sådana glada tankar jag skuttade nedför trappan den första arbetsdagen efter en svettig helg.

Jag kunde aldrig ana vilket bakhåll jag skulle hamna i.

Det sista jag minns är att fötterna gled över trappkanten och sedan plöjde jag med skallen före nedför trappen där jag till slut vaknade till sans igen av att blodet stilla droppade på parketten.

Det var då tanken slog mig varför Jesus kanske hade hamnat på korset.

Det kanske inte var för att han var som de flesta snickare som funnits i alla tider. Det vill säga en som inte kommer i tid och inte håller uppgjorda offerter.

Nej, han kanske var en farlig snickare.

En sån som bygger farligt och gör att kunden råkar illa ut och slår pannan i golvet så illa att det krävs en omfattande slipning för att fixa märkena.

Nästa år firar jag påsken som vanligt, med ägg och påskkärringar.

Det är nog lugnast så trots allt.

Mer läsning

Annons