Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jordbruksbidrag skapar problem

Jordbrukare riskerar tappa stöd på grund av den nya jordbruksreformen. Detta om jordbruket bedrivs på arrenderad mark.

Annons
Genom det så kallade gårdsstödet har markägare rätt till ett stöd för att hålla landskapet öppet. Det krävs inte något aktivt jordbruk, utan kravet är att hålla sly borta. Ersättningen är cirka 1.100 kronor per hektar.
Och det är många markägare som sökt stödet. Det har också jordbrukare sökt som använder markägarens mark. Vilket i praktiken betyder att två personer sökt stöd för samma mark.
Västernorrland har den kraftigaste ökningen i hela landet när det gäller dubbelansökningar. Och ökningen är dramatisk.
2003 var det 605 utredningar varav sju gick vidare med avvikelser. 2004 var det 651 utredningar och 51 hade avvikelser. I år handlar det hittills om 1093 utredningar där häften gått vidare för att länsstyrelsens inte hittat någon naturlig förklaring till dubbelansökan. .
Naturliga förklaringar kan vara en karta som är felande, säger Kersti Arvinder, handläggare på länsstyrelsens lantbruksenhet.
På myndigheten tror man förklaringen ligger i att det saknas skriftliga arrendeöverenskommelser på många håll i länet. Man har gjort upp muntligt mellan markägare och brukare.
När den nya reformen blev känd tror många markägare att om man inte söker gårdsstödet, så tappar man rätten att få stöd i framtiden.
Kersti Arvinder och hennes kollegor på länsstyrelsen skriver nu brev och har många telefonsamtal med berörda. Hennes råd är att markägare och jordbrukare skriver ett avtal.
Min förhoppning att stödrätterna kan överlåtas från brukare till jordägare i ett senare skede.
Genom att skriva ett sådant avtal så löper inte markägaren risken att förlora ersättningen om jordbrukaren slutar odla.
Skulle det visa sig att markägaren hävdar sin rätt att få ersättningen, så tappar han som brukat jorden sin ersättning och får en sanktion på sina övriga stöd.
Det kan handla om regionala, nationella och andra produktionsstöd. Sanktionsbestämmelserna är hårda. Ett exempel kan vara en jordbrukare som odlar på tio hektar varav han arrenderar två. Han förlorar först allt stöd på det arrenderade området plus dubbelt till. Det vill säga allt stöd för ytterligare fyra hektar, vilket totalt innebär att han i slutändan får stöd på fyra i stället för tio hektar.
En jordbrukare har mer att förlora än en markägare har att vinna, menar Kersti Arvinder. Det är det jag försöker få fram när jag har alla samtal med berörda.
Handläggarna hos länsstyrelsen har bråda dagar tack vare den extrema ökningen av ärenden. Senast den 1 oktober ska minst 75 procent av ansökningarna vara klara.
Jag tror vi kommer att klara det.


Mer läsning

Annons